Nyare forskning visar att sambandet mellan hörsel och hjärnhälsa är mycket starkare än vad många tidigare trott. Även milda hörselnedsättningar kan öka risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och andra former av demens, vilket understryker vikten av att upptäcka och åtgärda hörselproblem tidigt.
Hur hörselnedsättning påverkar hjärnan
Enligt en omfattande studie från Johns Hopkins University ökar risken för demens i takt med graden av hörselnedsättning [1]:
-
Mild hörselnedsättning fördubblar risken för demens.
-
Måttlig hörselnedsättning tredubblar risken.
-
Svår hörselnedsättning ökar risken femfaldigt.
Forskarna pekar på flera mekanismer: hörselproblem kan leda till social isolering och mindre kognitiv stimulans, och hjärnan måste dessutom arbeta hårdare för att tolka ljud, vilket kan påskynda kognitiv nedgång [1].
Hörselhjälpmedel kan bromsa kognitiv nedgång
Det finns dock hopp: En studie från National Institutes of Health (NIH) visar att användning av hörapparater minskade den kognitiva nedgången med nästan 50 % bland äldre med hög risk för demens över en treårsperiod [2].
En annan studie från Johns Hopkins fann att personer med måttlig till svår hörselnedsättning som använde hörapparater hade en 32 % lägre förekomst av demens jämfört med de som inte använde hörselhjälpmedel [3].
Hörselnedsättning som en viktig förebyggande faktor
The Lancet Commission identifierade hörselnedsättning som en av de största modifierbara riskfaktorerna för demens. Deras rapport från 2020 uppskattar att behandling av hörselproblem kan förebygga upp till 9 % av alla demensfall globalt [4].
Vad kan du göra för att skydda din kognitiva hälsa?
-
Regelbunden hörselkontroll, särskilt efter 50 års ålder.
-
Använd hörapparater vid behov för att avlasta hjärnan och förbättra livskvaliteten.
-
Fortsätt vara socialt aktiv, även om hörseln försämras.
-
Skydda hörseln i bullriga miljöer med hjälp av hörselskydd.
Tidig insats kan spela en avgörande roll för att bevara både hörseln och hjärnhälsan – och därmed minska risken för Alzheimers sjukdom.
Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.
