Vad är förmaksflimmer?


Förmaksflimmer är en oregelbunden hjärtrytm som ökar risken för stroke och kan leda till yrsel, trötthet och balansproblem. Blodförtunnande behandling minskar risken för proppar men gör fallolyckor mer allvarliga. För att minska fallrisk rekommenderas motion, anpassad hemmiljö och trygghetslarm.


Att förstå förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta för snabbt. Detta leder till att hjärtat inte pumpar runt blodet lika effektivt. Tillståndet är relativt vanligt och förekomsten ökar med åldern. Man uppskattar att omkring 3 % av Sveriges befolkning lever med förmaksflimmer [1].

Symptom vid förmaksflimmer

Symtomen kan variera från person till person. Vissa upplever inga besvär alls, medan andra får tydliga symtom:

  • Hjärtklappning

  • Andfåddhet

  • Yrsel

  • Trötthet

  • Bröstsmärta

Risker och komplikationer

En av de största riskerna med förmaksflimmer är att blod kan samlas i förmaken och bilda blodproppar. Dessa kan i sin tur leda till stroke eller annan allvarlig kärlsjukdom [2]. Därför behandlas många med blodförtunnande läkemedel.

Förmaksflimmer och risken för fallolyckor

Fallolyckor är en av de största orsakerna till skador bland äldre. Förmaksflimmer kan öka risken för fall på flera sätt:

  1. Yrsel och svimning – Oregelbunden hjärtrytm kan göra att blodtrycket sjunker, vilket leder till balansproblem.

  2. Biverkningar av läkemedel – Blodförtunnande läkemedel ökar inte risken för att falla, men gör konsekvenserna av en fallolycka mer allvarliga eftersom blödningar blir svårare att stoppa [3].

  3. Trötthet och nedsatt ork – Symtomen kan påverka vardagsaktivitet och rörelseförmåga.

Sammantaget innebär detta att personer med förmaksflimmer inte bara har en högre risk för stroke, utan också behöver vara extra vaksamma på sin balans och fallrisk.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera sätt att minska riskerna:

  • Regelbunden motion för att stärka balans och kondition.

  • Anpassning av hemmet för att minska risken för att snubbla.

  • Användning av trygghetslarm som ger snabb hjälp vid fall.

  • Regelbundna läkarbesök för att följa hjärtrytm och medicinering.

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL

Källor

  1. Socialstyrelsen, “Förmaksflimmer – fakta och statistik”
  2. Hjärt-Lungfonden, “Förmaksflimmer”
  3. Läkemedelsverket, “Behandling med antikoagulantia”