Hur behandlas artros?

Artros är en kronisk ledsjukdom där brosket i leden gradvis bryts ner, vilket leder till smärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Trots att sjukdomen inte kan botas, finns det effektiva sätt att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. Målet med behandlingen är att bevara funktion, minska smärta och förhindra följdproblem – som till exempel ökad risk för fall.

Behandlingen skräddarsys efter individens behov, men följer ofta dessa huvudprinciper.

1. Träning – grunden i all behandling

Fysisk aktivitet och träning är hörnstenen i behandlingen av artros. Träningen bör inkludera:

  • Styrketräning – stärker muskulaturen som skyddar och stabiliserar leden

  • Rörlighetsövningar – motverkar stelhet och bevarar funktion

  • Balansövningar – särskilt viktigt eftersom artros ökar risken för att falla (1)

  • Konditionsträning – förbättrar både fysisk och psykisk hälsa

Fysioterapeuter spelar en central roll i att utforma och följa upp ett individuellt träningsprogram.

2. Viktnedgång vid övervikt

Övervikt ökar belastningen på viktbärande leder som knän och höfter. En viktminskning på så lite som 5–10 % kan ge tydlig minskning av smärta och förbättrad funktion (2).

3. Hjälpmedel och fallförebyggande åtgärder

Artros kan påverka stabilitet, muskelstyrka och balans – faktorer som samverkar och ökar risken för att falla (3). Därför är hjälpmedel en viktig del i behandlingen:

  • Käpp eller rollator kan ge stöd vid gång

  • Ortoser eller stöd för att stabilisera leden

  • Särskilda skor eller inlägg för bättre gångmönster

  • Anpassningar i hemmet som halkskydd och god belysning

Råd om fallförebyggande åtgärder ges ofta av arbetsterapeut eller fysioterapeut i samband med artrosskola eller vårdbesök.

4. Smärtlindring med läkemedel

Läkemedel används som komplement till träning och livsstilsförändringar:

  • Paracetamol vid lätt till måttlig smärta

  • NSAID (t.ex. ibuprofen) vid mer uttalad smärta – dock med försiktighet hos äldre

  • Lokala preparat som gel kan lindra med färre biverkningar

  • Kortisoninjektioner i enstaka fall vid kraftig inflammation

5. Artrosskola och utbildning

I en artrosskola får du lära dig mer om sjukdomen, hur träning hjälper och vad du kan göra för att hantera symtomen. Utbildningen ger också kunskap om fallrisker och hur du förebygger dem – till exempel genom att stärka benmusklerna och förbättra balansen.

6. Operation – sista behandlingssteg

När smärtan är svår och funktion allvarligt nedsatt trots behandling kan en protesoperation bli aktuell – oftast i höft eller knä. Operationen föregås alltid av en noggrann bedömning.

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL

Källor
  1. Leveille, S.G. et al. (2009). ”Chronic musculoskeletal pain and the occurrence of falls in an older population.” JAMA, 302(20), 2214–2221.
  2. Christensen, R. et al. (2007). ”Weight loss for overweight patients with knee osteoarthritis.” Ann Rheum Dis, 66(4), 433–439.
  3. Socialstyrelsen. (2021). Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Artros.
  4. Reumatikerförbundet. (2023). Behandling av artros.