Hur behandlas knäledsartros?

Knäledsartros är en av våra vanligaste ledsjukdomar och drabbar framför allt äldre personer. Sjukdomen utvecklas gradvis och påverkar brosket i knäleden. Det leder till stelhet, smärta och nedsatt funktion – men det finns goda möjligheter att bromsa utvecklingen och förbättra livskvaliteten med rätt behandling.

Vad händer i knäleden vid artros?

Artros innebär att ledbrosket bryts ner snabbare än det hinner byggas upp. I knäleden leder det till att leden fungerar sämre och att man får ont, särskilt vid belastning. I takt med att sjukdomen utvecklas påverkas även omgivande vävnad, vilket kan förstärka symtomen [1].

Behandlingen – steg för steg

1. Patientutbildning

Behandlingen börjar med att patienten får kunskap om vad artros är och hur man bäst hanterar sjukdomen i vardagen. Detta sker ofta genom en så kallad artrosskola, ledd av fysioterapeut [2].

2. Träning

Individanpassad träning är grunden i behandlingen. Fokus ligger på att:

  • Stärka lårmuskulaturen

  • Förbättra stabilitet och rörlighet

  • Minska smärta vid rörelse

Rekommenderad träning är exempelvis cykling, vattengympa och övningar med fysioterapeut. Effekten kan vara lika god som vid läkemedel – i vissa fall till och med bättre [3].

3. Viktnedgång

Om man är överviktig kan även en liten viktminskning (5–10 %) minska belastningen på knät och lindra symtomen betydligt [1].

4. Läkemedel

Vid behov kan smärtlindring ges, till exempel:

  • Paracetamol

  • NSAID (ibuprofen, naproxen)

  • Kortisoninjektioner i leden vid kraftig inflammation

Läkemedel lindrar symtom men påverkar inte sjukdomens förlopp [2].

5. Hjälpmedel

Gånghjälpmedel (käpp, stavar), stötdämpande skor eller ortoser (knäskydd) kan användas för att minska smärtan i vardagen [2].

6. Kirurgi – knäprotes

Om besvären är svåra trots träning och annan behandling kan man bli aktuell för operation. Vid en knäprotesoperation ersätts den skadade leden med en konstgjord led. Operationen ger oftast mycket god effekt på smärta och funktion [4].

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL

Källor
  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Artros. 2021.
  2. 1177 Vårdguiden. Knäledsartros. www.1177.se
  3. Skou ST et al. Effect of exercise and education versus arthroplasty for knee osteoarthritis. N Engl J Med. 2015;373:1321–1331.
  4. Svenska Artrosregistret. Årsrapport 2023.