Hur återhämtar man sig efter hjärnblödning?

Att överleva en hjärnblödning är en stor sak – men det är ofta bara början på en lång väg tillbaka. Återhämtningen kan ta månader eller till och med år, och ser olika ut för varje individ. Vissa återfår mycket av sin tidigare funktion, medan andra lever med bestående funktionsnedsättningar. Så hur går återhämtningen till, vad kan man förvänta sig – och vad påverkar chanserna till förbättring?

En form av stroke – med särskilda utmaningar

Hjärnblödning är en typ av stroke (hjärnslag), närmare bestämt en hemorragisk stroke, där ett blodkärl i hjärnan spricker. Jämfört med en ischemisk stroke (orsakad av blodpropp) är hjärnblödning ofta mer omfattande och återhämtningen mer komplex. Den skada som uppstår beror både på själva blödningen och det tryck blodet orsakar i hjärnan.

De första stegen – akut vård och stabilisering

Den initiala vården sker ofta på en strokeenhet eller intensivvårdsavdelning. Där handlar det om att:

• Stoppa blödningen och minska trycket i hjärnan.

• Behandla bakomliggande orsaker som högt blodtryck.

• Övervaka medvetandegrad, andning och andra vitala funktioner.

För många börjar återhämtningen redan här – med små framsteg som att återfå medvetandet, röra en hand eller följa en instruktion.

Rehabilitering – nyckeln till förbättring

När den akuta fasen är över inleds rehabiliteringen. Den är ofta multidisciplinär och kan innehålla:

• Fysioterapi – för att återfå balans, gångförmåga och styrka.

• Arbetsterapi – för att träna vardagliga färdigheter som påklädning och matlagning.

• Logoped – vid talsvårigheter eller sväljningsproblem.

• Neuropsykolog – för att bedöma och träna kognitiva funktioner som minne, koncentration och problemlösning.

Rehabilitering kan ske på sjukhus, inom slutenvård eller i hemmet med stöd från hemsjukvård och anhöriga. Den anpassas individuellt beroende på skadans omfattning och patientens förutsättningar.

Vanliga utmaningar efter hjärnblödning

Många som drabbats av hjärnblödning lever med en eller flera kvarstående svårigheter, till exempel:

• Förlamning i ena kroppshalvan

• Talsvårigheter (afasi)

• Synbortfall eller balansproblem

• Trötthet och initiativlöshet

• Nedstämdhet och ångest

• Minnes- och koncentrationssvårigheter

Psykisk hälsa är en viktig del av återhämtningen. Depression och känslomässig sårbarhet är vanliga och bör tas på allvar.

Vad påverkar återhämtningen?

Flera faktorer avgör hur väl man återhämtar sig:

• Skadans omfattning och lokalisation – mindre blödningar ger ofta bättre prognos.

• Ålder och allmänt hälsotillstånd – yngre och friskare personer har ofta bättre återhämtning.

• Tiden till behandling – snabb vård minskar hjärnskadan.

• Rehabiliteringens omfattning och kvalitet – tidig och intensiv träning ger bättre resultat.

• Motivation och socialt stöd – engagemang från anhöriga och vårdgivare spelar stor roll.

Trygghetslarm för att kunna larma närsomhelst

Sensorems trygghetslarm kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Användaren kan också larma manuellt genom att trycka på den fysiska larmknappen. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSKLOCKA KAN ÖKA TRYGGHETEN EFTER EN STROKE