Vad är hjärtsvikt?

---

Hjärtsvikt drabbar cirka 200 000–250 000 svenskar och varje år insjuknar runt 30 000 nya patienter. Vanliga symptom är andfåddhet, trötthet och svullna ben. Sjukdomen ökar också risken för fallolyckor, bland annat på grund av yrsel, blodtrycksfall och muskelsvaghet. Förebyggande åtgärder som träning, hem­anpassning och trygghetslarm kan minska riskerna och bidra till en säkrare vardag.

---

Definition och översikt

Hjärtsvikt – ibland kallad hjärtinsufficiens – är samma tillstånd och innebär att hjärtat inte längre orkar pumpa runt blodet tillräckligt effektivt. Det betyder att kroppens organ och vävnader inte får det syre och den näring de behöver. Tillståndet är kroniskt, men graden av symtom kan variera mycket mellan olika personer.

Hjärtsvikt är ingen enskild sjukdom utan snarare ett syndrom som uppstår till följd av andra hjärt-kärlsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, högt blodtryck eller klaffel.

Prevalens och statistik

I Sverige lever uppskattningsvis 200 000–250 000 personer med hjärtsvikt [1]. Dessutom insjuknar varje år omkring 30 000 personer i sjukdomen. Förekomsten ökar kraftigt med stigande ålder: cirka 10 % av alla över 80 år har hjärtsvikt.

Internationellt är hjärtsvikt också mycket vanligt. Europeiska studier visar att ungefär 1–2 % av befolkningen har hjärtsvikt, och bland äldre är siffran ännu högre [2].

Vanliga symptom

Symptomen vid hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis och kan ibland misstolkas som ”vanligt åldrande”. De vanligaste är:

• Andfåddhet, särskilt vid ansträngning eller när man ligger ner

• Trötthet och nedsatt ork

• Svullnad i ben, vrister och fötter

• Viktuppgång på grund av vätskeansamling

• Hjärtklappning

• Nattlig hosta eller behov av att sova med höjd huvudända

Riskfaktorer

Hjärtsvikt utvecklas oftast som en följd av andra hjärt-kärlsjukdomar. De viktigaste riskfaktorerna är:

• Genomgången hjärtinfarkt

• Högt blodtryck

• Hjärtklappning (förmaksflimmer)

• Hjärt-klaffsjukdomar

• Diabetes

• Hög ålder

Behandling

Hjärtsvikt går inte att bota, men behandling kan lindra symptomen, bromsa sjukdomens utveckling och förbättra livskvaliteten.

Behandlingen består ofta av en kombination av:

• Läkemedel: till exempel vätskedrivande, blodtryckssänkande och hjärtskyddande mediciner.

• Livsstilsförändringar: regelbunden motion, minskat saltintag och rökstopp.

• Medicintekniska hjälpmedel: vissa patienter får pacemaker eller ICD (defibrillator).

• Avancerad behandling: i svåra fall kan hjärttransplantation eller mekaniskt hjärtstöd bli aktuellt.

Hur hjärtsvikt påverkar fallrisken

Personer med hjärtsvikt löper en tydligt förhöjd risk för fallolyckor. Orsakerna är flera:

• Yrsel och blodtrycksfall: Många hjärtsviktsläkemedel sänker blodtrycket, vilket kan leda till yrsel och svimningar.

• Muskelsvaghet: Minskad ork och fysisk inaktivitet gör muskler och balans svagare.

• Andfåddhet: Svårigheter att andas kan leda till att man stannar upp hastigt eller tappar balansen.

• Vätskeansamlingar och svullnad: Svullna ben och fötter kan försämra stabiliteten.

• Kognitiv påverkan: Vid långvarig syrebrist kan även koncentration och reaktionsförmåga försämras.

Studier visar att äldre med hjärtsvikt har upp till dubbelt så hög risk att falla jämfört med äldre utan hjärtsjukdom [3]. Ett fall kan leda till höftfraktur eller andra allvarliga skador, vilket ytterligare försvårar behandlingen av hjärtsvikten.

Fallförebyggande insatser är därför en central del av vården. Det kan handla om träningsprogram för balans och styrka, anpassningar i hemmet samt trygghetslarm som gör att hjälp snabbt kan larmas vid en olycka.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL