Vilka sjukdomar kan orsaka högt blodtryck?


Högt blodtryck är ofta en ”tyst sjukdom” som utvecklas långsamt och utan tydliga symtom. För många handlar det om primär hypertoni – högt blodtryck utan en enskild bakomliggande orsak. Men i ungefär 10–15 % av fallen finns en annan sjukdom i botten. Att upptäcka dessa tillstånd är avgörande för rätt behandling och för att minska risken för följdsjukdomar.


Varför sekundär hypertoni är farligt

När högt blodtryck orsakas av en annan sjukdom kallas det sekundär hypertoni. Tillståndet kan vara svårare att behandla eftersom själva grundorsaken driver upp blodtrycket. Om den inte identifieras kan patienten drabbas av stroke, hjärtinfarkt, njursvikt och demens [1].

Njursjukdomar

Njurarna reglerar blodtrycket genom att balansera vätska och salter i kroppen. Vid sjukdomar som kronisk njursvikt, njurartärstenos eller polycystisk njursjukdom blir denna balans rubbad, vilket ofta leder till högt blodtryck [2].

Hormonella sjukdomar

Hormonrubbningar kan påverka blodtrycket kraftigt. Vanliga exempel är:

  • Hypertyreos och hypotyreos – sköldkörtelsjukdomar som rubbar ämnesomsättningen

  • Primär aldosteronism (Conn’s syndrom) – ger ökad saltretention

  • Cushings syndrom – förhöjda kortisolnivåer

  • Feokromocytom – en ovanlig tumör i binjurarna som frisätter stresshormoner [3]

Sömnapné

Obstruktiv sömnapné, där andningen upphör upprepade gånger under natten, är en känd orsak till högt blodtryck. Syrebristen vid sömnapné gör att kroppen frisätter stresshormoner som höjer blodtrycket både på natten och dagen [4].

Andra sjukdomar och tillstånd

Även andra sjukdomar kan bidra till sekundär hypertoni:

  • Diabetes – påverkar blodkärl och njurfunktion

  • Klaffel och hjärtsjukdomar

  • Graviditet – högt blodtryck under graviditet (preeklampsi) är ett särskilt riskfyllt tillstånd [5]

När ska man misstänka sekundär hypertoni?

Läkare brukar utreda bakomliggande sjukdomar om:

  • blodtrycket är mycket högt redan i ung ålder

  • trycket är svårt att behandla trots flera läkemedel

  • patienten har snabba blodtrycksstegringar utan tydlig orsak

Då görs ofta blodprover, hormonmätningar, bilddiagnostik av njurarna och ibland sömnregistrering.

Behandling av bakomliggande sjukdomar

Vid sekundär hypertoni är det viktigt att behandla grundorsaken. Exempelvis kan en njurartärstenos åtgärdas med operation, och hormonrubbningar behandlas med specifika läkemedel eller kirurgi. På så sätt kan blodtrycket normaliseras eller åtminstone bli lättare att kontrollera.

Högt blodtryck och risken att falla

Oavsett om högt blodtryck beror på en annan sjukdom eller inte ökar tillståndet risken för fallolyckor. Dels genom yrsel och balansproblem, dels genom läkemedelsbehandling som kan sänka blodtrycket snabbt vid uppresning (ortostatism). Hos äldre kan detta leda till fall med frakturer och långvariga vårdbehov [6].

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL

Källor

  1. Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
  2. 1177 Vårdguiden – Njursjukdomar och blodtryck
  3. Endokrinologföreningen – Hormonsjukdomar och hypertoni
  4. Karolinska Universitetssjukhuset – Sömnapné och blodtryck
  5. Svenska Läkaresällskapet – Hypertoni vid graviditet
  6. Läkemedelsverket – Blodtrycksmedicin och fallrisk