Symptom på hjärnblödning – det här ska du vara uppmärksam på
En hjärnblödning är en form av stroke som uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister och orsakar blödning i hjärnvävnaden. Tillståndet är akut och livshotande, och varje minut är avgörande för överlevnad och återhämtning. Att känna igen symptomen kan vara avgörande för om den drabbade får rätt vård i tid.
Vad är hjärnblödning?
Hjärnblödning, även kallad intracerebral blödning, står för cirka 10–15 % av alla stroke-fall i Sverige [1]. Till skillnad från hjärninfarkt, som beror på blodpropp, orsakas hjärnblödning av att ett blodkärl brister. Det kan leda till ökat tryck i hjärnan, skador på hjärnceller och ibland dödsfall.
Vanliga orsaker är högt blodtryck, kärlmissbildningar, huvudtrauma, blodförtunnande medicinering eller sjukdomar som påverkar blodets koagulationsförmåga.
Vanliga symptom på hjärnblödning
Symptomen kommer ofta plötsligt och är mycket intensiva. Här är de vanligaste tecknen:
-
Plötslig, kraftig huvudvärk – ofta beskriven som ”värsta huvudvärken i livet”.
-
Förlamning eller domningar i ansikte, arm eller ben, ofta på ena sidan av kroppen.
-
Talstörningar – svårigheter att tala, sluddrigt tal eller att förstå vad andra säger.
-
Synproblem, exempelvis dubbelseende eller förlust av synfält.
-
Balansproblem och yrsel – den drabbade kan uppleva svårigheter att stå eller gå.
-
Illamående och kräkningar – vanligt särskilt vid snabbt ökat tryck i hjärnan.
-
Förvirring, medvetandepåverkan eller medvetslöshet.
En del symptom kan förväxlas med andra tillstånd som migrän eller stroke till följd av propp, men tiden är en avgörande faktor: varje minut utan behandling ökar risken för bestående skador eller död.
Symptom hos äldre och personer med demens
Hos äldre personer, särskilt de med demens, kan symptomen vara svårare att tolka. Förändringar i beteende, plötslig trötthet, förvirring eller fall utan uppenbar anledning kan vara tecken på hjärnblödning. Det är viktigt att vårdpersonal och anhöriga är extra uppmärksamma på sådana förändringar och inte avfärdar dem som ”vanliga ålderssymptom”.
Så här ska du agera vid misstänkt hjärnblödning
Misstänker du att någon har fått en hjärnblödning? Ring 112 omedelbart. Att vänta och ”se hur det utvecklar sig” kan få förödande konsekvenser.
Använd gärna AKUT-testet som även gäller vid stroke generellt:
-
Ansikte – kan personen le jämnt?
-
Kroppsdel – kan personen lyfta båda armar?
-
Uttal – talar personen tydligt?
-
Tid – varje minut räknas!
Vid hjärnblödning sker ofta snabb försämring, särskilt vid stora blödningar. Tidig vård kan minska trycket i hjärnan, stoppa blödningen och förbättra prognosen.
Trygghetslarm för att kunna larma närsomhelst
Sensorems trygghetslarm kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Användaren kan också larma manuellt genom att trycka på den fysiska larmknappen. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.
LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSKLOCKA KAN ÖKA TRYGGHETEN EFTER EN STROKE
Källor
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke – indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018.
- 1177 Vårdguiden. ”Hjärnblödning”. https://www.1177.se
- Svenska Hjärnblödningsregistret, Riksstroke. Årsrapport 2023.
- Hjärnfonden. ”Vad är hjärnblödning?” https://www.hjarnfonden.se