Symtom på hjärtsvikt

---

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt blodet som det ska. Vanliga symtom är andfåddhet, trötthet, svullna ben och viktuppgång på grund av vätskeansamling. Tillståndet kan utvecklas långsamt och vara svårt att upptäcka i tid. Riskfaktorer är bland annat högt blodtryck, hjärtinfarkt, klaffsjukdomar, diabetes och hög ålder. Hjärtsvikt ökar dessutom risken för fallolyckor, särskilt hos äldre.

---

Varför hjärtsvikt är farligt

Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Blodcirkulationen försämras, vilket gör att kroppens organ inte får tillräckligt med syre och näring. Det beräknas att över 200 000 personer i Sverige lever med hjärtsvikt, och antalet ökar i takt med en åldrande befolkning [1].

Tillståndet kan ge både akuta och långsamma symtom. Obehandlad hjärtsvikt leder ofta till försämrad livskvalitet, frekventa sjukhusinläggningar och ökad risk för förtida död.

Vad händer i kroppen vid hjärtsvikt?

När hjärtat inte pumpar effektivt samlas vätska i kroppen. Detta kan leda till svullnad i benen, viktuppgång, andfåddhet och trötthet. Kroppen försöker kompensera genom att öka pulsen och aktivera hormonsystem, men på sikt förvärrar detta belastningen på hjärtat.

Hjärtsvikt kan vara vänstersidig, högersidig eller kombinerad – beroende på vilken del av hjärtat som är svagast.

Vanliga symtom på hjärtsvikt

De mest typiska symtomen är [2]:

• Andfåddhet, först vid ansträngning men senare även i vila

• Trötthet och nedsatt ork

• Svullna ben, vrister eller fötter

• Snabb viktuppgång, ofta på grund av vätskeansamling

• Nattliga andningsbesvär, t.ex. hosta eller att man vaknar av andnöd

• Oregelbunden hjärtrytm eller hjärtklappning

Symtomen kan variera i svårighetsgrad och utvecklas gradvis under lång tid.

Hur hjärtsvikt påverkar kroppen

Konsekvenserna av obehandlad hjärtsvikt kan vara:

• Vätskeansamling i lungorna (lungödem) som ger svår andnöd

• Nedsatt syresättning vilket påverkar ork och livskvalitet

• Ökad risk för rytmrubbningar som kan vara livshotande

• Försämrad njurfunktion när cirkulationen är otillräcklig [3]

Riskfaktorer för hjärtsvikt

Hjärtsvikt uppstår ofta som en följd av andra hjärt-kärlsjukdomar. Vanliga riskfaktorer är [4]:

• högt blodtryck

• genomgången hjärtinfarkt

• hjärtklaffsjukdomar

• diabetes

• förmaksflimmer

• hög ålder

• rökning och stillasittande livsstil

Diagnos och behandling

Diagnosen ställs med hjälp av sjukhistoria, kroppsundersökning, EKG, blodprover och hjärtultraljud.

Behandlingen syftar till att:

• minska symtomen med läkemedel som vätskedrivande, ACE-hämmare och betablockerare

• förbättra livskvaliteten genom fysisk aktivitet och kostförändringar

• förebygga akuta försämringar genom regelbundna kontroller [5]

I svåra fall kan pacemaker, hjärtpump eller transplantation bli aktuellt.

När ska man söka vård?

Du bör kontakta vården om du märker:

• ihållande andfåddhet

• svullna ben eller snabb viktuppgång

• plötsliga andningsbesvär på natten

• kraftigt försämrad ork

Akut vård ska sökas vid svår andnöd eller bröstsmärta.

Hjärtsvikt och risken att falla

Personer med hjärtsvikt löper ökad risk att falla. Orsakerna är flera:

• Trötthet och nedsatt kondition påverkar balansen

• Yrsel kan uppstå både av hjärtsvikten och av blodtryckssänkande läkemedel

• Nattliga andningsproblem kan leda till ostadighet när man reser sig hastigt

• Mediciner som vätskedrivande kan orsaka blodtrycksfall [6]

Eftersom fallolyckor är en vanlig orsak till skador och sjukhusvistelser hos äldre är det viktigt att kombinera behandling av hjärtsvikt med åtgärder för att minska fallrisken.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL