Vad är polyneuropati?
Polyneuropati är en sjukdom som drabbar kroppens nerver, framför allt i fötter och ben. Den leder ofta till domningar, smärta, muskelsvaghet och balanssvårigheter. Hos äldre är polyneuropati förhållandevis vanligt och ökar risken för fallolyckor, särskilt i kombination med andra sjukdomar som demens eller stroke.
En sjukdom i kroppens perifera nerver
Polyneuropati betyder ”sjukdom i många nerver” och påverkar de perifera nerverna, alltså de som förmedlar signaler mellan hjärnan och kroppen. Eftersom de längsta nerverna är mest sårbara börjar symtomen nästan alltid i fötterna och kan sedan sprida sig uppåt längs benen. När nervtrådarna skadas fungerar inte kommunikationen mellan hjärnan och kroppen som den ska.
Olika former av sjukdomen
Det finns flera olika former av polyneuropati. Den sensoriska formen påverkar känseln och ger domningar, stickningar eller smärta. Den motoriska formen påverkar musklerna och kan leda till svaghet och svårigheter att gå. Autonom polyneuropati påverkar i stället de nerver som styr kroppens inre organ, vilket kan orsaka problem med blodtrycksreglering, matsmältning eller urinblåsan. Hos många äldre ser man en blandning av olika symtom, men oftast dominerar de sensoriska besvären.
Orsaker
Polyneuropati kan uppstå av många olika skäl. Den vanligaste orsaken i Sverige är diabetes, där långvarigt förhöjt blodsocker skadar nerverna – så kallad diabetisk neuropati. Andra vanliga orsaker är vitaminbrist, särskilt B12-brist, samt långvarig hög alkoholkonsumtion. Även kronisk njursvikt och vissa läkemedel, till exempel cellgifter, kan bidra till nervskador. Ibland är polyneuropatin kopplad till infektioner eller autoimmuna sjukdomar. Hos äldre händer det ofta att man inte hittar någon tydlig orsak, vilket kallas idiopatisk polyneuropati.
Symtom
Sjukdomen utvecklas långsamt och symtomen börjar nästan alltid i fötterna. Många upplever domningar, stickningar eller en känsla av att gå på kuddar. Smärtan kan vara brännande eller huggande, särskilt nattetid. Med tiden försämras balansen eftersom känseln i fötterna blir sämre, vilket gör det svårare att känna underlaget. Muskelsvaghet i fötter och ben kan också tillkomma, vilket försvårar gång och uppresning. Vid autonom polyneuropati kan symtomen istället vara blodtrycksfall, magproblem eller urinbesvär.
Förekomst
Polyneuropati är inte ovanligt, och förekomsten ökar med stigande ålder. I befolkningen i stort uppskattas ungefär 2–3 procent ha sjukdomen. Bland personer över 65 år stiger siffran till omkring 7–8 procent, och hos de allra äldsta, över 80 år, kan så många som en femtedel ha tecken på polyneuropati.
Diagnos
För att ställa diagnos gör läkaren en noggrann genomgång av symtom och sjukdomshistoria. Man undersöker bland annat reflexer, känsel och muskelstyrka. Blodprover tas ofta för att kontrollera blodsocker, vitaminstatus och njurfunktion. I vissa fall görs särskilda tester som nervledningsmätning (ENeG/EMG), där man mäter hur snabbt signalerna går genom nerverna.
Behandling
Det finns ingen botande behandling, men mycket går att göra för att lindra besvären och bromsa utvecklingen. Vid diabetes är det viktigt att hålla blodsockret under kontroll. Om orsaken är vitaminbrist kan tillskott göra stor skillnad, och vid alkoholrelaterad neuropati är det avgörande att sluta dricka. Om läkemedel orsakat polyneuropatin kan det bli aktuellt att ändra behandling.
Symtomlindring kan ske med läkemedel som dämpar nervsmärta. Fysioterapi och balansträning stärker musklerna och förbättrar stabiliteten. Fotvård och bra skor är viktigt, både för att förebygga sår och för att minska risken för fall.
Polyneuropati och fallrisk
Ett av de största problemen med polyneuropati är att den ökar risken för fallolyckor. När känseln i fötterna försvagas blir det svårare att hålla balansen, särskilt på ojämna underlag eller i mörker. Muskelsvaghet kan göra det svårt att resa sig och gå stadigt, och vid autonom neuropati kan plötsliga blodtrycksfall leda till fall. Risken blir ännu större när polyneuropati kombineras med andra ålderssjukdomar som demens, stroke eller synnedsättning.
Att leva med polyneuropati
Att leva med polyneuropati innebär ofta att vardagen behöver anpassas. Många använder käpp eller rollator för att känna sig tryggare. Regelbunden träning minskar risken för fall och motverkar muskelförlust, samtidigt som fotvård och regelbundna kontroller är viktiga för att upptäcka problem i tid. För vissa kan rädslan för att falla leda till att man undviker aktiviteter, vilket riskerar att skapa både fysisk svaghet och social isolering.
Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.
LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL
Källor
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för diabetesvård
- Hanewinckel R et al. – The epidemiology and risk factors of chronic polyneuropathy, Eur J Epidemiol 2016
- England JD et al. – Peripheral neuropathy in elderly, Neurology 2009
