Varför får man diabetes? Orsaker och riskfaktorer

Diabetes orsakas av olika faktorer beroende på typ. Typ 1 beror på en autoimmun reaktion som förstör insulinproducerande celler, medan typ 2 främst utvecklas av en kombination av genetiska faktorer och livsstil såsom övervikt, stillasittande och ohälsosam kost.

Diabetes – en växande folksjukdom

Diabetes är idag en av de mest utbredda folksjukdomarna i Sverige och i världen. I Sverige lever över en halv miljon människor med diagnosen och antalet ökar stadigt varje år (1). Men vad är det egentligen som gör att vissa får diabetes och andra inte? Svaret varierar beroende på om man talar om typ 1 eller typ 2, och dessutom spelar både gener, immunförsvar och livsstil in.

Typ 1-diabetes – en autoimmun sjukdom

Typ 1-diabetes debuterar ofta i barndomen eller ung vuxen ålder, men kan i vissa fall uppträda senare i livet. Vid denna form av diabetes angriper kroppens eget immunförsvar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. När dessa celler förstörs kan kroppen inte längre producera insulin.

Insulin är livsviktigt för att reglera blodsockret. Utan det stiger blodsockernivåerna snabbt, vilket leder till symptom som törst, viktnedgång och trötthet. Exakt varför immunförsvaret börjar attackera kroppens egna celler är inte helt kartlagt. Forskarna tror att det handlar om en kombination av genetisk sårbarhet och yttre faktorer, exempelvis virusinfektioner i tidig ålder (2).

Typ 2-diabetes – stark koppling till livsstil

Typ 2-diabetes är mycket vanligare än typ 1 och utgör runt 85–90 % av alla diabetesfall (3). Till skillnad från typ 1 producerar kroppen fortfarande insulin, men cellerna blir gradvis mindre känsliga för hormonet. Detta kallas insulinresistens. Samtidigt kan bukspottkörteln efter många år bli ”uttröttad” och producera för lite insulin för att hålla blodsockret i balans.

De största riskfaktorerna för typ 2-diabetes är:

Övervikt, särskilt bukfetma – fett kring buken ökar risken för insulinresistens.
Fysisk inaktivitet – stillasittande vardag gör att musklerna inte använder glukos effektivt.
Ohälsosam kost – mycket socker, rött kött och processad mat ökar risken.
Ålder – risken stiger kraftigt efter 45 år.
Stress och sömnbrist – påverkar hormonsystemet och kan bidra till insulinresistens.
Rökning och alkohol – båda ökar risken för diabetes och försämrar dessutom prognosen.

Ärftlighet och genetiska faktorer

Genetik spelar roll vid båda typerna av diabetes, men på olika sätt. För typ 1 är ärftligheten mindre uttalad – även om man har en nära släkting med sjukdomen är risken ändå relativt låg. Vid typ 2 är däremot ärftligheten starkare. Har du en förälder eller syskon med typ 2-diabetes ökar risken markant, särskilt om man också har övervikt och inaktiv livsstil (4).

Livsstilens avgörande betydelse

Även om man inte kan påverka sina gener, har livsstilen en enorm betydelse – framför allt för typ 2-diabetes. Studier visar att regelbunden fysisk aktivitet kan minska risken för sjukdomen med upp till 50 % (5). Även små viktminskningar gör stor skillnad. Att gå ner 5–10 % av kroppsvikten kan förbättra insulinkänsligheten betydligt.

En balanserad kost med mycket grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter och fisk samt begränsat intag av socker och rött kött är centrala skyddsfaktorer. Tillräcklig sömn och stresshantering är också viktiga, eftersom långvarig stress påverkar både blodsocker och vikt.

Diabetes och ökad risk för fallolyckor

En mindre känd men mycket viktig konsekvens av diabetes är att sjukdomen innebär en ökad risk för fallolyckor. Detta beror på flera faktorer:

Neuropati (nervskador) – långvarigt högt blodsocker kan skada nerverna, särskilt i fötter och ben. Det leder till nedsatt känsel och försämrad balans.
Synproblem – diabetes kan orsaka retinopati och andra ögonsjukdomar som gör det svårare att se hinder.
Lågt blodsocker (hypoglykemi) – vid insulinbehandling eller vissa läkemedel kan blodsockret sjunka snabbt, vilket kan ge yrsel och svaghet.
Muskelsvaghet – vid långvarig diabetes kan musklerna påverkas negativt, vilket ökar risken för att falla.

Fallolyckor är särskilt allvarliga för äldre personer med diabetes, då de ofta leder till frakturer och lång återhämtning. Därför är förebyggande åtgärder som balansövningar, regelbundna fot- och synkontroller samt trygghetslarm viktiga delar av vården.

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.