Kan antidepressiva läkemedel ge demens?

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att användning av vissa antidepressiva läkemedel kan vara kopplad till en snabbare kognitiv försämring hos personer med demenssjukdom. Resultaten, publicerade i tidskriften BMC Medicine [1], bygger på data från nästan 19 000 patienter och väcker viktiga frågor kring hur depression och ångest bör behandlas hos personer med demens.

Om studien

Studien omfattade 18 740 personer diagnosticerade med demens, inskrivna i Svenska Demensregistret (SveDem) mellan 2007 och 2018. Forskarna undersökte sambandet mellan användning av antidepressiva och förändringar i kognition över tid, mätt med Mini-Mental State Examination (MMSE), ett vanligt test av kognitiva funktioner.

Patienterna följdes i upp till sju år. Analysen tog hänsyn till flera faktorer som ålder, kön, demenstyp, medicinering och sjukdomens svårighetsgrad vid studiestarten.

Vilka antidepressiva påverkade mest?

Resultaten visade att patienter som använde antidepressiva i genomsnitt upplevde en snabbare kognitiv försämring än de som inte använde dessa läkemedel.

Vissa läkemedel var särskilt kopplade till försämringen:

• Escitalopram (SSRI) var associerat med den snabbaste kognitiva nedgången.

• Citalopram och Sertralin, också SSRI-preparat, visade tydliga samband med försämrad kognition.

• Mirtazapin, ett antidepressivt medel med annan verkningsmekanism än SSRI, var kopplat till mindre kognitiv påverkan.

Detta tyder på att typen av antidepressivt läkemedel kan ha stor betydelse för kognitionsförloppet hos personer med demens.

Balans mellan depression och kognitiv hälsa

Att behandla depression vid demens är viktigt eftersom depression i sig kan förvärra kognitiv försämring och försämra livskvaliteten. Studien lyfter därför ett dilemma: även om vissa antidepressiva kan ha negativa effekter på kognitionen, är obehandlad depression också skadlig.

Forskarna betonar vikten av en noggrann och individanpassad behandling, där man väger nytta mot risk och i vissa fall överväger icke-farmakologiska alternativ som samtalsterapi, fysisk aktivitet och sociala insatser.

Kliniska implikationer

Den nya forskningen kan påverka hur vården ser på behandling av depression hos personer med demens. Det kan bli aktuellt att:

• Noggrannare välja vilket antidepressivt läkemedel som används.

• Övervaka kognitiv utveckling hos patienter som får antidepressiva.

• Utveckla mer individanpassade strategier som kombinerar medicinska och icke-medicinska behandlingsformer.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.