Vad är knäledsartros?

Knäledsartros är en av de vanligaste formerna av artros och innebär att brosket i knäleden gradvis bryts ner. Denna process leder till smärta, stelhet, minskad rörlighet och ibland svullnad i knät. Artros kan drabba ett eller båda knäna och utvecklas oftast långsamt över flera år. Trots att det är en kronisk sjukdom finns det behandlingar som kan lindra symptomen och förbättra livskvaliteten.

Orsaker till knäledsartros

Knäledsartros uppstår när balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosk i leden rubbas. Det finns flera faktorer som ökar risken för att utveckla sjukdomen:

• Ålder: Risken ökar med stigande ålder, särskilt efter 50 års ålder (1).

• Övervikt: Extra belastning på knälederna snabbar på broskförslitning (2).

• Tidigare skador: Knäskador, som korsbandsskador eller meniskskador, kan öka risken.

• Genetik: Ärftliga faktorer kan påverka ledbroskets kvalitet och hållbarhet.

• Tungt arbete: Yrken som kräver knästående eller tunga lyft kan öka slitaget på leden (3).

Vanliga symptom

Symptomen på knäledsartros varierar mellan individer, men vanligt förekommande tecken är:

• Smärta vid rörelse, särskilt efter vila

• Stelhet i knät, ofta värre på morgonen

• Svullnad och ömhet

• Knäppande eller skrapande ljud från leden

• Minskad förmåga att böja eller räta ut knät

Smärtan brukar komma smygande och förvärras med tiden. I takt med att brosket bryts ner kan leden förändras i form och funktion.

Diagnos och behandling

Diagnosen ställs oftast genom en kombination av klinisk undersökning, patientens berättelse och röntgenbilder. Det finns inget blodprov som kan bekräfta artros, men ibland används tester för att utesluta andra ledsjukdomar.

Behandling fokuserar på att lindra symtomen och förbättra funktionen i knät:

• Träning: Individanpassad träning är grundpelaren i behandlingen (4).

• Smärtlindring: Paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel kan lindra smärtan.

• Viktnedgång: Minskad belastning på lederna kan göra stor skillnad.

• Hjälpmedel: Ortoser eller käpp kan avlasta leden.

• Operation: I svåra fall kan knäprotes bli aktuellt.

Att leva med knäledsartros

Att få diagnosen knäledsartros innebär inte att ett aktivt liv är över. Tvärtom är rörelse en viktig del av behandlingen. Regelbunden fysisk aktivitet, som promenader, cykling och anpassad styrketräning, kan minska smärtan och bromsa sjukdomens utveckling. För den som lever med annan kronisk sjukdom, som demens, kan det vara en utmaning att följa träningsråd. Därför är det viktigt att omgivningen, både anhöriga och vårdpersonal, hjälper till att skapa rutiner och motivera till rörelse.

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.