Vad är diabetes?

---

Diabetes drabbar runt 500 000 svenskar. Sjukdomen innebär förhöjt blodsocker och ökar risken för komplikationer – bland annat fallolyckor på grund av nervskador, synproblem och blodsockersvängningar.

---

Snabbfakta om diabetes

Tabellen nedan ger en snabb överblick över diabetes i Sverige – från antal drabbade till vanliga symtom, komplikationer och den ökade risken för fall.

Det finns två huvudsakliga former av diabetes: typ 1 och typ 2. De skiljer sig åt både i uppkomst och behandling, men båda leder till förhöjda blodsockernivåer som skadar kroppen.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppen slutar producera insulin helt och hållet. Det gör att insulin måste tillföras utifrån för att överleva.

• Autoimmun sjukdom där immunförsvaret förstör kroppens insulinproducerande celler i bukspottkörteln.

• Insulinproduktion upphör helt – kroppen behöver dagliga insulininjektioner.

• Ofta debut i barndomen, ungdomsåren eller tidig vuxen ålder.

• Kan komma plötsligt, ibland med allvarliga symtom som ketoacidos.

Typ 2-diabetes

Typ 2 diabetes är betydligt vanligare än typ 1 och har ofta en koppling till livsstil, även om ärftlighet också spelar en stor roll.

• Utgör 85–90 % av alla diabetesfall [2].

• Kroppen producerar insulin, men cellerna svarar dåligt på hormonet (insulinresistens).

• Utvecklas långsamt, ofta under flera år utan tydliga symtom.

• Riskfaktorer: övervikt, stillasittande livsstil, ärftlighet, ohälsosam kost.

• Vanligare i högre åldrar men förekommer i allt yngre åldrar på grund av livsstilsförändringar.

Symtom vid diabetes

Symtomen varierar mellan individer och kan ibland vara så milda att de inte märks. Det gör att särskilt typ 2-diabetes kan förbli oupptäckt under lång tid.

• Stark törst och frekvent urinering

• Trötthet och orkeslöshet

• Viktförändringar

• Synstörningar

• Långsam sårläkning

• Återkommande infektioner

Diabetes och ökad risk för fall

En mindre känd men viktig konsekvens av diabetes är den ökade risken för fallolyckor. Kombinationen av nervpåverkan, synproblem och blodsockersvängningar gör att balansen påverkas negativt.

Varför ökar diabetes fallrisken?

• Nervskador (neuropati): Minskad känsel i fötter och ben gör det svårare att känna ojämnheter eller hålla balansen.

• Synpåverkan (retinopati): Diabetes kan leda till synförsämring, vilket försvårar orientering i vardagen.

• Yrsel vid blodsockersvängningar: Lågt blodsocker (hypoglykemi) kan orsaka svimningskänsla, balansproblem och i värsta fall medvetslöshet.

• Muskelsvaghet: Långvarig diabetes ökar risken för nedsatt muskelstyrka, särskilt i benen.

Komplikationer på lång sikt

Diabetes kan påverka hela kroppen och orsaka skador på flera organ. Långvarigt högt blodsocker är den största riskfaktorn för följdsjukdomar.

• Hjärt- och kärlsjukdomar: Risken för hjärtinfarkt och stroke är två till fyra gånger högre för diabetiker.

• Njursjukdom (nefropati): Kan leda till njursvikt och behov av dialys.

• Ögonsjukdomar: Diabetesretinopati är en av de vanligaste orsakerna till blindhet i världen.

• Nervskador (neuropati): Ger smärta, domningar och ökad risk för sår och amputationer.

• Fotproblem: Dålig cirkulation och nedsatt känsel ökar risken för infektioner och svårläkta sår.

Förebyggande åtgärder

Med rätt livsstilsförändringar och medicinsk behandling kan både komplikationer och fallrisken minskas kraftigt.

• Regelbunden motion: Förbättrar insulinkänslighet, stärker musklerna och minskar fallrisken.

• Hälsosam kost: Mycket grönsaker, fullkorn, fisk, bönor och mindre socker och snabba kolhydrater.

• Rökstopp och minskad alkoholkonsumtion: Viktigt för hjärtat och blodkärlen.

• Blodsockerkontroller: Håller sjukdomen under kontroll och minskar risken för akuta svängningar.

• Syn- och fotkontroller: Regelbundna undersökningar för att upptäcka problem i tid.

• Fallförebyggande insatser: Balans- och styrketräning, bra skor, halkskydd i hemmet, god belysning.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL