Vad är en hjärtinfarkt?

---

Hjärtinfarkt drabbar cirka 25 000 svenskar varje år och kan ge symptom som bröstsmärta, andnöd och yrsel. Efter en infarkt ökar risken för fallolyckor, vilket gör förebyggande åtgärder extra viktiga.

---

Vad är en hjärtinfarkt?

Hjärtinfarkt – ibland kallad hjärtattack – uppstår när blodflödet till hjärtmuskeln blockeras, oftast av en blodpropp som bildas i kranskärlen. Dessa kärl försörjer hjärtmuskeln med syre och näringen avbryts snabbt om blodet inte kan passera. Resultatet blir att delar av hjärtmuskeln skadas eller dör.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en akut situation och utan snabb behandling kan den vara dödlig. Under de senaste decennierna har både behandlingar och överlevnad förbättrats kraftigt, men hjärtinfarkt är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggningar och dödsfall i Sverige.

Prevalens och statistik

Varje år drabbas ungefär 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt [1]. Av dessa är majoriteten över 65 år, men även yngre personer kan få en infarkt. Män löper något högre risk än kvinnor, även om skillnaden minskar med stigande ålder.

Hjärtinfarkt är också en av de vanligaste orsakerna till död i Sverige. Ungefär 5 000 personer avlider årligen i samband med hjärtinfarkt, men dödligheten har minskat tack vare bättre läkemedel, snabba insatser och förbättrad hjärtrehabilitering.

Internationellt är hjärtinfarkt en av de största globala folksjukdomarna. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att ischemisk hjärtsjukdom, inklusive hjärtinfarkt, är den vanligaste dödsorsaken i världen [2].

Vanliga symptom

Symptom på hjärtinfarkt varierar, men de vanligaste inkluderar:

• Tryck eller smärta över bröstet, ofta ihållande

• Smärta som strålar ut i arm, rygg, hals, käke eller mage

• Plötslig andfåddhet

• Kallsvettning

• Illamående och yrsel

Hos kvinnor och äldre kan symptomen vara mer diffusa, exempelvis andnöd, stark trötthet eller smärta i övre delen av magen. Det gör att infarkten ibland förväxlas med andra tillstånd, vilket kan fördröja vården.

Riskfaktorer

De största riskfaktorerna för hjärtinfarkt är:

• Högt blodtryck

• Höga blodfetter

• Rökning

• Diabetes

• Övervikt och fysisk inaktivitet

• Hög ålder

• Ärftlighet för hjärtsjukdom

Många av dessa faktorer är påverkbara genom livsstilsförändringar, men det finns även genetiska orsaker som inte går att påverka.

Behandling

Vid misstanke om hjärtinfarkt är det avgörande att omedelbart ringa 112. Ambulanspersonalen kan inleda behandling redan på plats, till exempel ge blodförtunnande mediciner.

Sjukhusbehandlingen består ofta av:

• Ballongvidgning (PCI): en kateter förs in i kranskärlet och vidgar det med en liten ballong, ibland sätts ett metallnät in (stent).

• Propplösande läkemedel: används om PCI inte är möjlig.

• Bypass-operation: en alternativ väg för blodet skapas runt det blockerade området.

Efter en hjärtinfarkt följer nästan alltid en kombination av läkemedel, såsom blodförtunnande, blodtryckssänkande och kolesterolsänkande. Rehabiliteringen omfattar också livsstilsförändringar och hjärtträning.

Hur en hjärtinfarkt påverkar fallrisken

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär inte bara en risk för nya hjärtproblem – det påverkar även balansen och ökar sannolikheten för fallolyckor.

Flera faktorer bidrar:

• Svaghet och trötthet: Efter en infarkt känner sig många orkeslösa, vilket minskar muskelstyrkan och gör det svårare att resa sig upp eller gå stadigt.

• Yrsel och blodtrycksfall: Blodtryckssänkande läkemedel, som ofta skrivs ut efter en infarkt, kan orsaka yrsel och svimningskänsla.

• Nedsatt kondition: Minskad fysisk aktivitet under återhämtningen kan försvaga musklerna ytterligare.

• Psykologiska faktorer: Rädsla för att få en ny infarkt kan göra att man rör sig mindre, vilket paradoxalt nog ökar fallrisken.

Studier visar att patienter som nyligen haft en hjärtinfarkt har en betydligt högre risk att drabbas av fall jämfört med personer utan hjärtsjukdom [3]. Fallolyckor efter en infarkt kan få allvarliga konsekvenser – till exempel höftfraktur eller skallskador – vilket i sin tur kan förlänga sjukhusvistelsen och försämra rehabiliteringen.

För att minska risken är det viktigt med fallförebyggande åtgärder, till exempel balans- och styrketräning, anpassning av hemmiljön samt trygghetslarm som gör det möjligt att snabbt få hjälp vid en olycka.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL