Vad är kärlkramp

---

Kärlkramp (angina pectoris) uppstår när hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre – vanligtvis på grund av förträngda kranskärl. Det ger tryck eller smärta i bröstet, ofta vid ansträngning. Kärlkramp är ett viktigt varningstecken för ökad risk för hjärtinfarkt.

---

Vad händer i kroppen vid kärlkramp?

Kärlkramp uppstår när åderförkalkning förtränger hjärtats kranskärl och minskar blodflödet till hjärtmuskeln. När hjärtat kräver mer syre – vid ansträngning, stress, kyla eller stor måltid – räcker blodflödet inte till och smärta uppstår.

Det är viktigt att förstå att kärlkramp i sig inte innebär att hjärtvävnad dör. Det handlar om tillfällig syrebrist. Vid hjärtinfarkt är kärlet helt blockerat och vävnad dör – det är en annan och mer akut situation.

Kärlkramp är ett av de vanligaste uttrycken för hjärt- och kärlsjukdom.

Symtom vid kärlkramp

Symtomen kan variera men vanliga tecken är:

• Tryck, klämmande eller brännande känsla i bröstet – ofta beskrivet som ”något som sitter på bröstet”
• Smärta som strålar ut i armar, hals, käke, rygg eller mage
• Andfåddhet vid ansträngning
• Illamående, kallsvett eller yrsel
• Trötthet eller svaghet

Smärtan uppstår vanligtvis vid ansträngning eller stress och går ofta över inom 2–10 minuter vid vila eller efter nitroglycerin. Läs mer i vår artikel om kärlkramp symtom hos kvinnor – som kan skilja sig från mäns.

Typer av kärlkramp

Stabil kärlkramp – den vanligaste formen. Utlöses av ansträngning och lindras av vila eller nitroglycerin. Mönstret är förutsägbart.

Instabil kärlkramp – uppstår även i vila och är oförutsägbar. Det är ett akut tillstånd som kan vara förstadium till hjärtinfarkt. Ring 112 omedelbart.

Vasospastisk kärlkramp (Prinzmetals angina) – orsakas av kramper i kranskärlen utan åderförkalkning. Uppstår ofta i vila, vanligare hos kvinnor.

Orsaker och riskfaktorer

Den vanligaste orsaken är åderförkalkning. Riskfaktorer:

• Högt blodtryck
• Diabetes
• Rökning
• Höga blodfetter
• Övervikt och fysisk inaktivitet
• Ärftlighet
• Stress

Diagnos och behandling

Diagnos ställs med EKG (i vila och vid ansträngning), blodprover, ultraljud och ibland kranskärlsröntgen.

Behandling omfattar:

• Nitroglycerin – vidgar kranskärlen och ger snabb lindring
• Betablockerare och kalciumantagonister – förebygger anfall
• Statiner – sänker kolesterol och bromsar åderförkalkning
• Blodförtunnande läkemedel – minskar risken för blodpropp
• PCI eller bypass-operation – för att vidga eller kringgå förträngda kärl
• Livsstilsförändringar – rökstopp, hälsosam kost, regelbunden motion

Läs mer om hjärtsvikt – ett tillstånd som kan följa på långvarig kärlkramp.

Kärlkramp och fallrisk

Yrsel, svaghet och andfåddhet vid kärlkramp – eller som biverkning av läkemedel – kan öka risken för fall hos äldre. Plötslig blodtrycksförändring i samband med kärlkrampsattack kan leda till svimning.

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL