Vad är kärlkramp
Kärlkramp uppstår när hjärtat får för lite syre på grund av förträngda kranskärl. Vanliga symptom är bröstsmärta, tryck, andfåddhet och trötthet. Tillståndet kan öka risken för fallolyckor, särskilt hos äldre, eftersom yrsel och svaghet kan uppstå vid ansträngning. Behandling omfattar läkemedel, livsstilsförändringar och ibland operation.
Vad händer i kroppen vid kärlkramp?
Kärlkramp, eller angina pectoris, är ett tillstånd som uppstår när hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Det sker vanligtvis på grund av förträngningar i hjärtats kranskärl – de blodkärl som förser hjärtat med syre och näring. När blodflödet begränsas uppstår smärta eller tryck över bröstet, ofta i samband med fysisk ansträngning eller stress.
Kärlkramp är ett tecken på hjärt-kärlsjukdom och kan vara en varningssignal om ökad risk för hjärtinfarkt.
Symptom att vara uppmärksam på
Symptomen vid kärlkramp kan variera mellan individer, men vanliga tecken är:
-
Tryck, klämmande eller brännande känsla i bröstet
-
Smärta som kan stråla ut i armar, hals, käke, rygg eller mage
-
Andfåddhet vid ansträngning
-
Illamående, kallsvett eller yrsel
-
Trötthet eller svaghet
Smärtan går ofta över inom några minuter när man vilar eller tar nitroglycerin, ett läkemedel som vidgar blodkärlen.
Vad orsakar kärlkramp?
Den vanligaste orsaken är åderförkalkning (ateroskleros), där fett och kalk lagras i kärlväggarna och gör dem trängre. Detta minskar blodflödet till hjärtat.
Faktorer som ökar risken:
-
Rökning
-
Högt blodtryck
-
Höga blodfetter
-
Övervikt och stillasittande livsstil
-
Stress
Riskerna ökar med åldern, särskilt hos män över 45 år och kvinnor över 55 år.
Behandling och hur du kan förebygga
Behandlingen syftar till att lindra besvär och minska risken för hjärtinfarkt. Ofta kombineras livsstilsförändringar med läkemedel.
Vanliga behandlingsmetoder:
-
Nitroglycerin för snabb lindring
-
Blodtrycks- och kolesterolsänkande mediciner
-
Trombocythämmare, som minskar risken för blodpropp
Vid svår kärlkramp kan ballongvidgning (PCI) eller bypass-operation krävas för att förbättra blodflödet till hjärtat.
För att förebygga besvären är det viktigt att:
-
Sluta röka
-
Motionera regelbundet
-
Äta hjärtvänlig kost
-
Hålla vikten och blodtrycket i balans
-
Minska stress
Kärlkramp och risken för fallolyckor
Personer som lider av kärlkramp kan ibland drabbas av yrsel, svaghet eller plötslig smärta, särskilt vid fysisk ansträngning. Dessa symtom kan öka risken för fallolyckor, särskilt hos äldre.
Yrsel eller andfåddhet kan göra att man tappar balansen, och ett fall kan få allvarliga konsekvenser – särskilt om man redan har nedsatt rörlighet eller benskörhet.
För att minska risken för fall bör personer med kärlkramp:
-
Undvika hastiga rörelser vid symptom
-
Vila vid bröstsmärta eller yrsel
-
Använda larm eller trygghetsprodukter vid behov
-
Säkerställa att hemmet är fritt från fallrisker, som lösa mattor eller dålig belysning
Att ha rätt stöd i vardagen, exempelvis genom ett personlarm, kan ge trygghet och snabb hjälp om ett fall skulle inträffa.
Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.
LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL
Källor
- 1177 Vårdguiden – Kärlkramp (angina pectoris)
- Hjärt-Lungfonden – Kärlkramp
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
