Checklista för gode män – så skapar du trygghet i vardagen
Gode män ansvarar även för trygghet. Med en checklista kan du identifiera risker och säkerställa att personen får hjälp vid behov.
Har du kontroll på tryggheten?
Att vara god man innebär inte bara att hantera ekonomi och myndighetskontakter.
I praktiken handlar uppdraget också om att säkerställa att personen du ansvarar för har en trygg vardag – och kan få hjälp om något händer.
Den här checklistan hjälper dig att identifiera risker och se vad som behöver fungera i praktiken.
Så använder du checklistan
Gå igenom varje punkt och svara:
- Ja → fungerar som det ska
- Nej → innebär en risk
- Osäker → behöver undersökas
1. Kan personen få hjälp snabbt?
- Kan personen själv larma vid behov?
- Vet personen hur man kontaktar hjälp?
- Finns det ett enkelt sätt att få kontakt vid en nödsituation?
Om svaret är nej finns risk att hjälp inte nås i tid.
2. Vad händer om personen inte kan agera?
- Finns en lösning om personen faller eller blir sjuk?
- Kan någon bli kontaktad automatiskt?
- Finns backup om personen inte svarar?
Detta är avgörande i situationer där personen inte själv kan ringa.
3. Har du överblick?
- Vet du hur personen har det i vardagen?
- Har du regelbunden kontakt?
- Kan du få information om något förändras?
Utan överblick är det svårt att upptäcka risker i tid.
4. Finns riskfyllda situationer?
- Bor personen ensam?
- Har personen nedsatt rörlighet eller hälsa?
- Finns risk för fall eller andra olyckor?
- Har personen svårt att hantera telefon eller teknik?
Enligt Socialstyrelsen är fallolyckor en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre (1).
5. Fungerar vardagen praktiskt?
- Får personen rätt stöd från vård och omsorg?
- Fungerar insatser som de ska?
- Finns det något som skapar oro eller osäkerhet?
Trygghet handlar inte bara om akuta situationer – utan om helheten.
6. Vet du vad som händer om något inträffar?
- Vem kontaktas först?
- Finns en tydlig plan?
- Vet alla inblandade vad de ska göra?
Om detta är oklart finns en risk att värdefull tid går förlorad.
7. Har du säkerställt kontaktvägar?
- Finns det alltid någon som kan ta emot ett larm?
- Kan du själv bli kontaktad snabbt?
- Finns alternativa kontaktpersoner?
Det räcker inte att kunna larma – någon måste också svara.
När checklistan visar brister
Om flera svar är “nej” eller “osäker” finns det en ökad risk i vardagen.
Det kan innebära att:
- hjälp inte når fram i tid
- incidenter får större konsekvenser
- personen lever med onödig otrygghet
Från insikt till åtgärd
Att identifiera risker är första steget.
Nästa steg är att säkerställa att:
- personen alltid kan få hjälp
- någon alltid kan bli kontaktad
- rätt information når fram snabbt
För många gode män innebär det att komplettera med lösningar som gör att personen kan larma – även när de är ensamma.
Trygghetslarm som stöd för gode män och förvaltare
Att vara god man eller förvaltare innebär ett ansvar för att personen du företräder kan få hjälp när något händer – även när du inte är på plats. Sensorems trygghetslarm är ett tekniskt hjälpmedel som gör det möjligt att snabbt larma vid en nödsituation. Larmet kan aktiveras manuellt eller automatiskt och ringer då upp fördefinierade kontaktpersoner med tvåvägskommunikation via klockans högtalare. Trygghetslarmet fungerar både inomhus och utomhus och har inbyggd GPS-positionering, vilket gör att du kan se var personen befinner sig i Sensorem-appen och säkerställa att hjälp når fram i tid.
LÄS OM HUR DU SOM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE KAN ÖKA TRYGGHETEN FÖR DEN DU ANSVARAR FÖR
Källor
- Socialstyrelsen
