Symtom på artros – tidiga tecken du inte bör ignorera

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna i Sverige och drabbar omkring var fjärde person över 45 år (1). Trots att artros ofta förknippas med äldre, kan symtomen börja långt tidigare – och utvecklas gradvis under flera år. Ju tidigare du lär dig känna igen tecknen, desto större chans har du att bromsa sjukdomens utveckling.

Här går vi igenom de vanligaste symtomen vid artros, hur de känns och när du bör söka hjälp.

1. Smärta i leden – särskilt vid aktivitet

Ett av de första symtomen är ledsmärta, särskilt vid belastning. Smärtan kommer ofta vid fysisk aktivitet, som att gå i trappor, resa sig från en stol eller bära tunga saker. I början brukar smärtan försvinna vid vila, men i senare stadier kan den även förekomma i vila och under natten.

Exempel: Knäna värker efter en promenad, men känns bättre efter vila.

2. Stelhet – särskilt på morgonen

Morgonstelhet är ett typiskt tecken på artros. Den brukar gå över inom 30 minuter, men kan också uppstå efter att du suttit stilla en längre tid. Stelheten kan påverka hur du rör dig och hur snabbt du kommer igång under dagen.

3. Knäppningar och skrapljud i leden

Många med artros upplever att det knäpper, knakar eller skrapar i den drabbade leden. Det är oftast ett resultat av att brosket är ojämnt eller att benytor ligger nära varandra. Ljuden kan vara obehagliga men är inte alltid kopplade till smärta.

4. Svullnad eller värme

Vid inflammation i leden kan det uppstå svullnad, värme och ömhet. Det är vanligast efter fysisk aktivitet eller belastning, och kan göra att leden känns spänd och orörlig.

5. Minskad rörlighet

Artros begränsar ofta hur mycket du kan röra leden. Det blir svårt att böja eller sträcka ut fullt, och det kan kännas som att något ”tar emot”. Det här påverkar både vardagliga rörelser och träning.

6. Muskelsvaghet

När en led gör ont tenderar vi att använda den mindre, vilket kan leda till muskelsvaghet i området. Svagare muskler försämrar stabiliteten och ökar risken för fall – särskilt i ben, höfter och knän (2).

7. Förändrat rörelsemönster

Du kanske märker att du börjar halta eller kompensera med andra delar av kroppen för att minska smärtan. Detta kan leda till felbelastningar och ytterligare besvär i andra leder eller muskler.

När ska du söka vård?

Om du upplever flera av dessa symtom under längre tid – särskilt om de påverkar din vardag – bör du kontakta vården. Ju tidigare artros upptäcks, desto mer effektiv kan behandlingen vara. Fysioterapi, träning och livsstilsförändringar kan göra stor skillnad.

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL

Källor
  1. Socialstyrelsen. (2021). Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Artros.
  2. Leveille, S.G. et al. (2009). ”Chronic musculoskeletal pain and the occurrence of falls in an older population.” JAMA, 302(20), 2214–2221.
  3. Reumatikerförbundet. (2023). Symtom på artros – lär dig känna igen tecknen.
  4. 1177 Vårdguiden. (2024). Artros – symtom och behandling.