Vad är överlevnadschansen vid hjärnblödning?

Att få en hjärnblödning är ett av de mest allvarliga medicinska tillstånd man kan drabbas av. Det handlar om ett plötsligt och ofta oväntat tillstånd där ett blodkärl i hjärnan brister och blod strömmar ut i hjärnvävnaden. Skadan uppstår både av själva blödningen och av det tryck som bildas i det känsliga utrymmet i skallen. Men hur ser överlevnadschanserna ut – och vad påverkar dem?

Hjärnblödning är en typ av stroke

Stroke är ett samlingsnamn för två huvudsakliga typer av hjärnskador: hjärninfarkt (orsakad av blodpropp) och hjärnblödning (orsakad av brustet blodkärl). Hjärnblödning står för ungefär 10–15 % av alla stroke-fall, men den har generellt sett en högre dödlighet än blodpropp i hjärnan. (1)

Att förstå hjärnblödning som en form av stroke är viktigt – det förklarar varför symptomen ofta är liknande och varför det är lika bråttom att få vård.

Olika typer av hjärnblödning

Det finns olika typer av hjärnblödningar, och det är viktigt att skilja på dem när man talar om prognos. De vanligaste typerna är:

  • Intracerebral blödning – blödning inne i hjärnvävnaden.

  • Subaraknoidalblödning – blödning mellan hjärnan och hjärnhinnorna, ofta orsakad av ett brustet aneurysm.

Båda typerna är allvarliga och kan leda till stroke-symptom som plötslig förlamning, talförlust och medvetandepåverkan.

Statistik och överlevnad

Överlevnadschansen vid hjärnblödning beror på många faktorer, men här är några övergripande siffror:

  • Cirka 40–50 % av alla som drabbas av en intracerebral blödning avlider inom den första månaden. (2)

  • Vid subaraknoidalblödning är dödligheten cirka 30–40 % under de första 30 dagarna. (3)

  • Endast omkring 20 % av de som överlever en svår hjärnblödning återhämtar sig helt. (4)

Snabb diagnos och behandling på en stroke-enhet kan förbättra prognosen.

Faktorer som påverkar prognosen

Överlevnad och återhämtning påverkas av flera faktorer:

  • Blödningens storlek och plats – En stor blödning eller en som påverkar livsviktiga centra i hjärnan har sämre prognos.

  • Ålder – Yngre personer har generellt bättre chanser att överleva.

  • Allmänt hälsotillstånd – Högt blodtryck, diabetes och andra sjukdomar påverkar negativt.

  • Snabbhet till vård – Ju snabbare behandlingen påbörjas, desto bättre prognos.

Vägen tillbaka – rehabilitering och liv efteråt

För de som överlever en hjärnblödning väntar ofta en lång rehabiliteringsperiod. Fysiska, kognitiva och psykiska svårigheter är vanliga. Många får leva med nedsatt rörlighet, talförmåga eller minne. Rehabilitering innefattar ofta fysioterapi, arbetsterapi och ibland stöd från psykolog.

Stöd från anhöriga spelar också en stor roll – och det är här kunskap om kognitiv påverkan efter hjärnskador blir extra viktig, eftersom vissa patienter utvecklar bestående svårigheter.

Trygghetslarm för att kunna larma närsomhelst

Sensorems trygghetslarm kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Användaren kan också larma manuellt genom att trycka på den fysiska larmknappen. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSKLOCKA KAN ÖKA TRYGGHETEN EFTER EN STROKE

 

Källor
  1. Socialstyrelsen. ”Stroke – Nationella riktlinjer”, 2018.
  2. Feigin VL et al. ”Global and regional burden of stroke and its risk factors.” The Lancet Neurology, 2021.
  3. Connolly ES Jr et al. ”Guidelines for the Management of Aneurysmal Subarachnoid Hemorrhage.” Stroke, 2012.
  4. Qureshi AI et al. ”Intracerebral hemorrhage.” The Lancet, 2009.