SvD granskar kommunala trygghetslarm efter omfattande problem
Granskning avslöjar allvarliga brister i trygghetslarm
Svenska Dagbladet (SvD) har genomfört en omfattande granskning av de kommunala trygghetslarmen i Sverige och funnit allvarliga brister. Granskningen, som omfattar över 200 klagomål och anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) mellan 2019 och 2023, avslöjar att många larm inte fungerar som de ska. Problemen inkluderar tekniska fel och fördröjningar som resulterar i att personal inte dyker upp eller anländer för sent.
Allvarliga incidenter och teknologiska brister
Ett av de mest talande fallen är Gun-Britt Brännström, 91 år, som tryckt på sitt larm tre gånger men endast fått hjälp en gång. Två gånger låg hon skadad i timmar utan att någon kom till undsättning. Granskningen visar att hon är långt ifrån ensam om att ha drabbats av larm som inte fungerar. Räckviddsproblem är en annan allvarlig fråga. Larmet ska täcka minst 50 meter men har i flera fall inte fungerat från denna distans. Gun-Britts larm fungerade inte när hon var utanför ytterdörren, vilket resulterade i att hon blev liggande skadad i flera timmar.
Ett annat tragiskt exempel är en äldre kvinna i Luleå som avled 2021 efter att ha tryckt på larmet åtta gånger under en och en halv timme utan att få hjälp. En misslyckad uppgradering gjorde att larmet inte fungerade, och när nattpatrullen från hemtjänsten kom var hon redan död. Sådana incidenter belyser de allvarliga konsekvenserna av bristande teknik och underbemanning.
Kommunens ansvar och behov av åtgärder
Granskningen har lett till en diskussion om kommunernas ansvar att säkerställa att trygghetslarmen fungerar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och IVO måste nu se över systemen och garantera att backuprutiner finns på plats. Enligt Ida Engberg på Adda, som ansvarar för uppföljning av stora upphandlingar, uppstår bristerna ofta vid uppgraderingar. Detta kan drabba många kommuner samtidigt.
Underbemanning och ökad otrygghet
Underbemanning är ett stort problem inom äldreomsorgen. I Stockholm får stadens larmcentral in cirka 850 000 larm från äldre varje år. Även om det fungerar bra i 99 procent av fallen, finns det fortfarande hundratals fall årligen där hjälpen inte når fram i tid. Malin, som arbetar på Stockholms stora larmcentral i Älvsjö, beskriver en pressad arbetsmiljö där personalen ibland inte kan nå den som larmat.
SvDs granskning och rapporter om trygghetslarmen belyser ett systemfel som kräver omedelbara åtgärder för att skydda våra mest sårbara medborgare. Det är avgörande att ansvariga myndigheter tar sitt ansvar och säkerställer att trygghetslarmen verkligen fungerar som de ska.
Sensorems trygghetslarm som kommunicerar med mobilnätet och skickar larmet direkt till anhöriga är opåverkade av störningarna
Sensorems trygghetslarm kommunicerar med mobilnätet och fungerar överallt i hela världen (även utomhus). Om trygghetslarmets fysiska larmknapp trycks ner i tre sekunder rings användarens anhöriga upp i fördefinierad ordning och sms + pushnotis skickas till anhöriga. Om anhöriga inte kan ta emot larmet går det vidare till Sensorems larmcentral som vid akuta situationer kopplar larmet vidare till SOS Alarm som kan skicka ambulans etc.
Här kan du läsa mer om Sensorems trygghetslarm och se en film som förklarar hur det fungerar.
