Vad är en biståndshandläggare – och hur fattas beslut om stöd?


En biståndshandläggare utreder behov och beslutar om stöd enligt socialtjänstlagen. Bedömningen avgör vilka insatser individen får.


En central roll inom kommunal omsorg

En biståndshandläggare är en yrkesperson inom kommunen som ansvarar för att utreda behov och fatta beslut om stödinsatser.

Det kan handla om insatser som:

  • hemtjänst
  • särskilt boende
  • trygghetslarm via kommunen
  • andra stöd i vardagen

Målet är att individen ska få det stöd som krävs för att kunna leva ett så självständigt och tryggt liv som möjligt.

Vad gör en biståndshandläggare?

Biståndshandläggaren ansvarar för hela processen kring en ansökan om stöd.

Det innebär att:

  • ta emot ansökan
  • utreda individens behov
  • göra en bedömning
  • fatta beslut enligt lag
  • följa upp insatser

Besluten fattas utifrån Socialstyrelsen och ska baseras på individens behov (1).

Hur går en behovsbedömning till?

Processen börjar oftast med att individen själv, en anhörig eller vårdpersonal kontaktar kommunen.

Därefter gör biståndshandläggaren en utredning som kan inkludera:

  • samtal med individen
  • hembesök
  • bedömning av funktion och vardag
  • dialog med vård och omsorg

Syftet är att få en helhetsbild av situationen.

Vad avgör vilket stöd som beviljas?

Beslut om stöd baseras på flera faktorer:

  • individens behov och förmåga
  • boendesituation
  • hälsa och funktionsnivå
  • möjlighet att klara vardagen själv

Enligt Socialstyrelsen ska insatser anpassas individuellt och utgå från behov (2).

Trygghetslarm som biståndsinsats

I många kommuner kan trygghetslarm beviljas som en biståndsinsats.

Det sker ofta när:

  • individen bor ensam
  • det finns risk för fall eller akuta situationer
  • behov av snabb kontakt med hjälp bedöms finnas

Trygghetslarm via kommunen innebär vanligtvis att larmet kopplas till en larmcentral eller hemtjänst.

När räcker inte kommunala insatser?

I vissa fall kan behovet förändras eller ligga utanför vad som beviljas.

Det kan handla om:

  • behov av larm även utanför hemmet
  • krav på kortare responstid
  • önskemål om fler kontaktpersoner
  • situationer där individen inte uppfyller kriterier

I dessa fall kan andra lösningar behöva övervägas som komplement.

Hur hänger biståndshandläggare och förskrivare ihop?

Biståndshandläggare och förskrivare arbetar ofta parallellt.

  • biståndshandläggaren beslutar om insatser
  • förskrivaren bedömer och ordinerar hjälpmedel

Tillsammans bidrar de till att skapa en helhetslösning kring individens behov.

Beslut som påverkar trygghet

Biståndshandläggarens beslut har stor betydelse för individens trygghet i vardagen.

Det handlar om att:

  • säkerställa att rätt stöd finns
  • minska risker
  • skapa förutsättningar för att få hjälp

Särskilt viktigt blir detta när individen:

  • bor ensam
  • har nedsatt funktion
  • har risk för incidenter

Trygghetslarm som komplement till biståndsbeslut

Trygghetslarm kan beviljas via kommunen, men behovet kan också se annorlunda ut än vad biståndsbeslut omfattar. Sensorems trygghetslarm möjliggör snabb larmhantering och kan aktiveras manuellt eller automatiskt med tvåvägskommunikation till fördefinierade kontaktpersoner. Larmet fungerar både inne och ute och har GPS-positionering för att säkerställa att hjälp kan nå fram i tid. Det kan användas som komplement till kommunala insatser – eller beställas direkt utan biståndsbeslut, beroende på individens behov.

 

 

SE HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM FUNGERAR I PRAKTIKEN

Källor
  1. Socialstyrelsen
  2. Socialstyrelsen