Vad är det för skillnad på stroke och hjärnblödning?

Många har hört orden stroke, hjärnblödning och propp i hjärnan – men vad betyder de egentligen? Och vad är det för skillnad? I det här inlägget förklarar vi enkelt och tydligt hur stroke fungerar, vilka typer som finns och varför det är viktigt att känna till skillnaden.

Stroke – ett samlingsnamn

Stroke är inte en enskild sjukdom – det är ett samlingsnamn för plötsliga cirkulationsstörningar i hjärnan. Stroke kan delas in i två huvudtyper:

  1. Hjärninfarkt (orsakad av blodpropp)

  2. Hjärnblödning (orsakad av att ett blodkärl brister)

I Sverige är ungefär 85 % av alla stroke-fall hjärninfarkter, medan cirka 15 % är hjärnblödningar [1].

Hjärninfarkt – propp i hjärnan

En hjärninfarkt uppstår när ett blodkärl i hjärnan täpps till, ofta av en blodpropp som antingen bildas på plats (trombos) eller kommer från ett annat ställe i kroppen (embolus). Resultatet blir syrebrist i den del av hjärnan som försörjs av kärlet – och hjärnceller börjar dö inom minuter [2].

Vanliga orsaker:

  • Förmaksflimmer

  • Åderförfettning

  • Högt blodtryck

  • Rökning och diabetes

Hjärnblödning – när kärlet brister

Vid en hjärnblödning spricker ett blodkärl inne i hjärnan, vilket leder till att blod läcker ut i hjärnvävnaden. Det orsakar både direkt skada och ett ökat tryck i hjärnan, vilket i sig kan vara livshotande [3].

Vanliga orsaker:

  • Högt blodtryck

  • Kärlmissbildningar

  • Blodförtunnande läkemedel

  • Trauma

Hur skiljer man dem åt?

Symtomen på stroke – oavsett typ – kan vara väldigt lika:

  • Plötslig förlamning i ansikte, arm eller ben

  • Talsvårigheter

  • Synförändringar

  • Balansproblem

  • Kraftig huvudvärk (vanligare vid blödning)

Skillnaden syns inte alltid utifrån, därför behövs akut datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) för att avgöra vilken typ det är [4].

Typ av stroke Orsak Andel Akut behandling
Hjärninfarkt Propp som stoppar blodflödet Ca 85 % Propplösande eller trombektomi
Hjärnblödning Blodkärl som brister Ca 15 % Tryckavlastning, blodtryckssänkning

 

Varför är det viktigt att veta skillnaden?

Eftersom behandlingarna är helt olika – propplösande läkemedel vid infarkt kan förvärra en blödning – är det livsviktigt att snabbt få rätt diagnos [5].

Tiden är avgörande: vid hjärninfarkt dör miljontals hjärnceller varje minut som går utan behandling.

Stroke, hjärnblödning och demens

Oavsett om det handlar om infarkt eller blödning kan stroke ha långvariga följder. Många får problem med minne, språk och orientering. Upprepade små stroke (särskilt infarkter) är en vanlig orsak till vaskulär demens, där blodförsörjningen till hjärnan successivt försämras [6].

Därför är det avgörande att både förebygga och snabbt behandla stroke – oavsett typ.

Trygghetslarm för att kunna larma närsomhelst

Sensorems trygghetslarm kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Användaren kan också larma manuellt genom att trycka på den fysiska larmknappen. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSKLOCKA KAN ÖKA TRYGGHETEN EFTER EN STROKE

 

Källor
  1. Socialstyrelsen. (2023). ”Stroke – statistik och fakta.”
  2. Hankey, G.J. (2017). ”Stroke.” The Lancet.
  3. Qureshi, A.I. et al. (2001). ”Intracerebral hemorrhage.” The New England Journal of Medicine.
  4. Wardlaw, J.M. et al. (2004). ”Diagnosis of stroke subtype with brain imaging.” The Lancet Neurology.
  5. Berge, E. et al. (2005). ”Safety of thrombolysis in stroke mimics and neuroimaging-negative stroke.” Stroke.
  6. Gorelick, P.B. et al. (2011). ”Vascular contributions to cognitive impairment and dementia.” Stroke.