Vad är diabetes typ 1?

---

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Utan insulin kan kroppen inte reglera blodsockret, vilket gör att behandling är livsnödvändig. Sjukdomen drabbar ofta barn och unga vuxna, men kan debutera i alla åldrar.

---

En autoimmun sjukdom

Vid typ 1-diabetes angriper immunförsvaret de så kallade betacellerna i bukspottkörteln. Dessa celler ansvarar för att producera insulin, ett hormon som fungerar som ”nyckeln” som låser upp kroppens celler så att de kan ta upp glukos från blodet. Utan insulin stiger blodsockret till farliga nivåer, vilket kan orsaka både akuta och långsiktiga komplikationer (1).

Sjukdomen skiljer sig från typ 2-diabetes, där kroppen fortfarande producerar insulin men inte kan använda det effektivt. Vid typ 1 finns däremot ingen egen insulinproduktion kvar, vilket gör att insulin alltid måste tillföras utifrån.

Orsaker till typ 1-diabetes

Den exakta orsaken är fortfarande okänd, men forskningen pekar på flera samverkande faktorer:

• Genetisk sårbarhet – vissa gener ökar risken för att utveckla sjukdomen.

• Miljöfaktorer – infektioner, särskilt virus, tros kunna trigga igång sjukdomen hos personer med ärftlig risk.

• Autoimmun reaktion – immunsystemet ”misstar sig” och angriper de egna betacellerna.

Till skillnad från typ 2-diabetes beror inte sjukdomen på övervikt eller livsstil. Det är alltså inte något man kan förebygga genom träning eller kost (2).

Vem får typ 1-diabetes?

Typ 1-diabetes kan drabba vem som helst, men är vanligast hos barn, tonåringar och unga vuxna. Den kallas därför ibland för ”barndiabetes”. Samtidigt kan sjukdomen debutera senare i livet – vissa får sin diagnos först som vuxna. Globalt sett ökar antalet nya fall av typ 1-diabetes, och forskare försöker förstå varför (3).

Symptom vid typ 1-diabetes

Sjukdomen utvecklas ofta snabbt. Typiska symptom är:

• Ökad törst och stora urinmängder

• Oförklarlig viktnedgång

• Trötthet och energibrist

• Dimsyn

• Illamående och magsmärtor

Hos barn och unga kan symptomen komma plötsligt. I vissa fall märks sjukdomen först när barnet insjuknar i ketoacidos, ett allvarligt tillstånd som kräver akut vård (4).

Behandling av typ 1-diabetes

Eftersom kroppen inte kan producera insulin själv krävs behandling livet ut. Behandlingen består främst av:

• Insulinbehandling – via injektioner eller insulinpump.

• Blodsockerkontroll – mätningar med teststickor eller kontinuerliga sensorer.

• Kost och motion – balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet hjälper kroppen att hålla en jämn blodsockernivå.

Utöver detta är patientutbildning, stöd från vårdpersonal och egen kunskap viktiga för att kunna leva ett tryggt och aktivt liv med sjukdomen.

Långsiktiga komplikationer

Om blodsockret är högt under lång tid kan det skada blodkärl och nerver, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, njurskador, synproblem och neuropati. Därför är det viktigt att behandlingen följs noggrant och att man regelbundet går på kontroller.

Diabetes typ 1 och ökad fallrisk

En aspekt som ibland förbises är att typ 1-diabetes också kan innebära en förhöjd risk för fallolyckor:

• Hypoglykemi (lågt blodsocker) – kan orsaka yrsel, skakningar, svaghet och i värsta fall medvetslöshet.

• Neuropati – nervskador efter många år med sjukdomen kan ge nedsatt känsel i fötterna och försämrad balans.

• Synpåverkan – långvarigt högt blodsocker kan skada ögonens näthinna, vilket försämrar synen.

• Muskelsvaghet – kan uppstå vid långvariga komplikationer.

För äldre personer är detta särskilt allvarligt eftersom fall ofta leder till frakturer och lång återhämtning. Förebyggande åtgärder som balansövningar, regelbundna ögon- och nervkontroller samt trygghetslarm kan minska riskerna (5).

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL