Vilka är de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna?

---

Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar omkring 1,8 miljoner svenskar och omfattar bland annat högt blodtryck, förmaksflimmer, hjärtsvikt, stroke och hjärtinfarkt. De orsakar ofta sjukhusvård och ökar risken för fallolyckor, särskilt bland äldre. Symtom som yrsel, trötthet och balanssvårigheter, tillsammans med läkemedelsbiverkningar, gör fallprevention och hälsosamma vanor extra viktiga.

---

En stor folksjukdom i Sverige

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen och en stor utmaning även i Sverige. Totalt lever cirka 1,8 miljoner svenskar (ca 17 % av befolkningen) med någon form av hjärt- eller kärlsjukdom [1].

Dessa sjukdomar omfattar flera olika diagnoser med varierande orsaker, symtom och konsekvenser – men alla påverkar hjärtats eller blodkärlens funktion. De leder inte bara till akuta händelser som hjärtinfarkt och stroke, utan också till långvariga tillstånd som hjärtsvikt och förmaksflimmer.

De vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt uppstår när blodflödet i ett av hjärtats kranskärl blockeras, oftast av en blodpropp som bildats i ett åderförkalkat kärl. Då får hjärtmuskeln inte tillräckligt med syre, vilket snabbt skadar vävnaden. Risken ökar med åldern, högt blodtryck, rökning och höga blodfetter. Tack vare bättre behandling har dödligheten minskat de senaste decennierna, men det är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till akut sjukhusvård i Sverige.

• Prevalens: ca 22 000 personer drabbas årligen [2].

• Livstidsrisk: 3–4 % av svenskarna har haft en hjärtinfarkt.

• Symtom: Bröstsmärta, illamående, kallsvettningar, andnöd.

Stroke

Stroke är samlingsnamnet för blodpropp (ischemisk stroke) eller blödning (hemorragisk stroke) i hjärnan. Sjukdomen slår ofta mycket snabbt och kan orsaka omfattande skador på både kropp och kognition. Risken ökar kraftigt vid högt blodtryck, förmaksflimmer, rökning och diabetes. Stroke är också en av de vanligaste orsakerna till långvarig funktionsnedsättning och behov av rehabilitering.

• Prevalens: ca 25 000 drabbas årligen, och ca 100 000 (≈ 1 %) lever med följder [3].

• Symtom: Plötslig förlamning, talsvårigheter, balansproblem, synbortfall.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa runt blodet tillräckligt effektivt. Det kan utvecklas efter en hjärtinfarkt, långvarigt högt blodtryck eller klaffsjukdomar. Många beskriver symtomen som en ständig känsla av orkeslöshet, och det påverkar både vardag och livskvalitet. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning bland äldre i Sverige.

• Prevalens: ca 250 000 personer (≈ 2,4 %) [4].

• Symtom: Trötthet, svullna ben, andfåddhet.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Vid flimmer slår hjärtats förmak oregelbundet och ofta snabbt, vilket kan ge hjärtklappning och trötthet. Många märker dock inte av det alls, och sjukdomen kan därför förbli oupptäckt. Risken ökar kraftigt med åldern, och förmaksflimmer är särskilt vanligt bland personer över 65 år. Tillståndet är ofarligt i sig men medför en markant ökad risk för stroke.

• Prevalens: ca 400 000 personer (≈ 3,8 %) [5].

• Symtom: Hjärtklappning, yrsel, trötthet – ibland inga symtom.

Högt blodtryck (hypertoni)

Högt blodtryck är ofta en ”tyst” sjukdom utan tydliga symtom, men det är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Trycket i blodkärlen är för högt under lång tid, vilket sliter på kärlväggarna och ökar risken för åderförkalkning. Eftersom många inte märker något kan hypertoni upptäckas först vid en rutinkontroll. Förekomsten är mycket hög i befolkningen, särskilt bland äldre.

• Prevalens: över 2 miljoner svenskar (≈ 20 %) [6].

• Symtom: Ofta inga symtom, kallas därför ”den tysta sjukdomen”.

Riskfaktorer

De största riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar är välkända:

• Högt blodtryck

• Rökning

• Höga blodfetter

• Diabetes

• Övervikt och fysisk inaktivitet

• Ärftlighet och hög ålder

Nästan 80 % av hjärt-kärlsjukdomarna hade kunnat förebyggas med livsstilsförändringar [1].

Hur hjärt- och kärlsjukdomar ökar risken för fallolyckor

Många tänker på hjärt- och kärlsjukdomar som något som framför allt påverkar hjärtat och blodcirkulationen. Men de har också en tydlig koppling till fallolyckor – särskilt bland äldre.

• Yrsel och blodtrycksfall: Högt blodtryck och vissa mediciner kan leda till ortostatisk hypotoni (plötsliga blodtrycksfall), vilket gör att man lättare tappar balansen.

• Balanssvårigheter efter stroke: Stroke kan ge förlamning och koordinationsproblem, vilket gör det svårare att gå säkert.

• Oregelbunden hjärtrytm: Förmaksflimmer och andra arytmier kan orsaka svimning eller yrsel.

• Trötthet och muskelsvaghet: Vid hjärtsvikt blir kroppen orkeslös, vilket ökar risken för snubblingar och fall.

• Läkemedelsbiverkningar: Blodtryckssänkande, vätskedrivande och blodförtunnande mediciner kan bidra till yrsel och ökad fallrisk.

Studier visar att äldre med hjärt- och kärlsjukdomar löper upp till dubbelt så hög risk att råka ut för en fallolycka jämfört med jämnåriga utan dessa sjukdomar [7]. Eftersom fall ofta leder till frakturer och långvarig vård, är det viktigt att både behandla hjärt-kärlsjukdomen och arbeta aktivt med fallprevention.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL