Vad är Lewykroppsdemens?

2024-04-01

Lewykroppsdemens är den tredje vanligaste formen av demens och kännetecknas av visuella hallucinationer, kraftiga variationer i uppmärksamhet och Parkinsonliknande rörelseproblem. Sjukdomen är svår att diagnostisera eftersom den liknar både Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Vad är lewykroppsdemens?

Lewykroppsdemens är en progressiv neurodegenerativ sjukdom orsakad av ansamlingar av proteinet alfa-synuklein – kallade Lewykroppar – i hjärncellerna. Dessa ansamlingar stör hjärnans normala funktion och leder gradvis till förlust av nervceller.

Sjukdomen är uppkallad efter den tyske neurologen Friedrich Lewy som upptäckte proteinförekomstena i början av 1900-talet. Den utgör ungefär 10–15 % av alla demensfall och drabbar oftast män över 60 år [1].

Lewykroppsdemens hänger nära samman med Parkinsons sjukdom – båda involverar Lewykroppar och symtomen överlappar betydligt.

Symtom på lewykroppsdemens

Lewykroppsdemens skiljer sig från Alzheimers sjukdom på så vis att minnesförlust inte alltid är det första och mest framträdande symtomet. De mest karaktäristiska tecknen är:

Kognitiva symtom:

  • Kognitiva fluktuationer – uppmärksamhet och koncentration varierar kraftigt från timme till timme och dag till dag
  • Förvirring och desorientering
  • Svårigheter med planering och komplexa uppgifter

Visuella hallucinationer: Ett tidigt och karaktäristiskt tecken är detaljerade, realistiska visuella hallucinationer – personen ser djur, människor eller föremål som inte finns där. Det förekommer hos upp till 80 % av dem med diagnosen [1].

Sömnstörningar: Störd REM-sömn är ett tidigt tecken – personen ”agerar ut” sina drömmar med rop, sparkar eller slag. Detta kan uppstå många år innan diagnosen ställs.

Motoriska symtom: Liknande Parkinsons sjukdom: stelhet, långsamma rörelser och skakningar. Ökad fallrisk.

Övriga symtom:

  • Depression och ångest
  • Yrsel vid uppresning (ortostatisk hypotension)
  • Synstörningar

Läs mer om faserna i lewykroppsdemens.

Orsaker och riskfaktorer

Orsaken till lewykroppsdemens är inte helt känd. Riskfaktorer inkluderar:

  • Hög ålder – drabbar oftast efter 60 år
  • Kön – män drabbas oftare än kvinnor
  • Parkinsons sjukdom – ökar risken att utveckla lewykroppsdemens
  • Genetik – vissa genvarianter (GBA, SNCA) ökar risken men är sällsynta

Diagnos

Lewykroppsdemens är krävande att diagnostisera. Det krävs:

  • Grundlig neurologisk undersökning
  • Kognitiv testning (MMSE, MoCA)
  • Hjärnavbildning (MR eller DT)
  • Sömnregistrering vid misstanke om REM-sömnstörning

En säker diagnos kan idag bara ställas vid obduktion. Klinisk diagnos ställs på grundval av symtommönster.

Behandling

Det finns inget botemedel mot lewykroppsdemens men symtom kan lindras:

  • Kolinesterashämmare (Alzheimerläkemedel) kan förbättra kognition och hallucinationer
  • Parkinsonläkemedel kan hjälpa mot motoriska symtom – men kan förstärka hallucinationer och måste användas med försiktighet
  • Antipsykotika avråds – många med lewykroppsdemens är mycket känsliga och kan få allvarliga biverkningar
  • Melatonin och beteendebehandling mot sömnstörningar

Läs mer om lewykroppsdemens slutskede.

Sensorems trygghetslarm med GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare och kan larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.

 

 

LÄS OM HUR SENSOREMS GPS KLOCKA KAN HJÄLPA VID DEMENS

Källor

Läs mer: Vad är demens? – Faser i lewykroppsdemens – Slutskede – Alzheimers sjukdom – Parkinsons sjukdom