Varför får man artros?

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna i Sverige och drabbar hundratusentals människor varje år. Men varför får man artros? Är det något som bara kommer med åldern – eller finns det tydliga orsaker och riskfaktorer som påverkar? I det här inlägget reder vi ut vad forskningen säger om artrosens uppkomst, vad som ökar risken, och hur du själv kan minska risken att drabbas eller bromsa sjukdomsförloppet.

Vad är artros?

Artros är en kronisk ledsjukdom som innebär att ledbrosket bryts ner snabbare än kroppen hinner bygga upp det. Det leder till stelhet, smärta och minskad rörlighet i den drabbade leden. Vanliga ställen där artros uppstår är knän, höfter, händer och rygg.

Till skillnad från ledgångsreumatism är artros inte en inflammatorisk sjukdom – men inflammatoriska processer kan ändå spela en viss roll i senare stadier. Artros utvecklas långsamt och kan ibland gå i perioder.

Orsaker och riskfaktorer

Det finns inte en enskild orsak till artros, men flera faktorer ökar risken att utveckla sjukdomen:

1. Ålder: Brosket blir mindre elastiskt och mer sårbart med tiden. Åldrande är därför den största riskfaktorn (1).

2. Övervikt: Ökad belastning på leder, särskilt knän och höfter, är en stark riskfaktor. Fettvävnad kan även påverka inflammation (2).

3. Genetik: Har du föräldrar eller syskon med artros ökar din egen risk (3).

4. Tidigare ledskador: Tidigare idrottsskador, särskilt i knän och höfter, ökar risken att senare i livet utveckla artros.

5. Ensformigt arbete eller belastning: Tunga lyft, upprepad ledanvändning eller huksittande under lång tid kan bidra till artrosutveckling.

6. Kön: Kvinnor drabbas oftare än män, särskilt efter klimakteriet – möjligen på grund av hormonella faktorer.

Kan man förebygga artros?

Ja – även om vissa riskfaktorer som ålder och arv inte går att påverka, finns det mycket du själv kan göra:

• Motionera regelbundet – särskilt lågintensiv träning som stärker musklerna runt lederna: t.ex. promenader, cykling och simning.

• Håll en hälsosam vikt – varje kilo mindre minskar belastningen på knälederna kraftigt.

• Undvik överbelastning – särskilt om du har ett fysiskt krävande jobb eller idrottar mycket.

• Sök hjälp tidigt – vid ledvärk, stelhet eller svullnad. Tidig behandling bromsar utvecklingen.

Vad säger forskningen?

Forskning visar att artros är en komplex sjukdom där både mekaniska, genetiska och metabola faktorer samverkar (4). Det handlar inte bara om “slitage” – utan om en obalans i kroppens förmåga att underhålla och reparera ledbrosk. Studier visar även att fysisk aktivitet är den mest effektiva egenvårdsinsatsen, både för att förebygga och lindra artros (5).

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.