Hur skiljer sig symtomen mellan olika sorters demens?

2025-06-25

Olika demenssjukdomar påverkar hjärnan på olika sätt. Alzheimers ger ofta minnesproblem, vaskulär demens försämrar planeringsförmåga, FTD förändrar personlighet och Lewy body-demens ger hallucinationer och motoriska symtom.

Olika demensformer – en översikt

Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som påverkar hjärnan och försämrar minne, tänkande, beteende och förmåga att klara vardagen. Men symtomen kan variera kraftigt beroende på vilken typ av demens det handlar om. Att förstå dessa skillnader kan underlätta både diagnos och stödinsatser [1].

Alzheimers sjukdom

Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen och kännetecknas ofta av [1][2]:

Smygande minnesproblem, särskilt svårigheter att minnas nyligen inträffade händelser.
Nedsatt orienteringsförmåga, svårt att hitta i välkända miljöer.
Språkproblem, som att glömma ord.
Förändringar i humör och personlighet.
Sjukdomen utvecklas långsamt men fortskrider stadigt över tid.

Vaskulär demens

Vaskulär demens orsakas av skador på hjärnans blodkärl, ofta efter stroke eller småkärlssjukdom [1][3]. Typiska symtom:

Plötsliga eller stegvisa försämringar.
Påtagliga koncentrations- och planeringssvårigheter.
Nedsatt problemlösningsförmåga.
Ibland mer bevarat minne i tidiga skeden jämfört med Alzheimers.

Frontotemporal demens (FTD)

FTD drabbar oftast yngre personer (under 65 år) och påverkar pann- och tinningloberna [2]:

Förändrat beteende och personlighetsdrag.
Minskad empati och social förmåga.
Impulsivitet och bristande omdöme.
I vissa fall tidiga språksvårigheter.

Lewy body-demens

Lewy-body-demens är en demensform med tydliga motoriska och visuella symtom [1][3]:

Synhallucinationer.
Parkinsonliknande rörelsesvårigheter.
Kraftiga växlingar i vakenhet och uppmärksamhet.
Störningar i drömsömn.

Varför skillnaderna är viktiga

Eftersom olika demenssjukdomar ger olika symtom och förlopp kan behandlingsstrategier, stöd och vård behöva anpassas [1][3]. Tidig och korrekt diagnos ökar möjligheten till rätt hjälpmedel, medicinering och stödinsatser.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.