Vad är skillnaden mellan god man och förvaltare?

---

God man och förvaltare har olika ansvar och befogenheter. Godmanskap bygger på samtycke, medan förvaltarskap innebär större kontroll utan samtycke.

---

Två olika former av stöd

När en person inte kan ta hand om sin ekonomi, sina rättigheter eller sin vardag kan samhället utse en god man eller en förvaltare.

Båda rollerna syftar till att stödja individen – men de skiljer sig tydligt i både ansvar och befogenheter.

Skillnaden är viktig, inte minst eftersom den påverkar hur mycket självbestämmande personen har kvar och vilket ansvar den som utses faktiskt bär.

Hur många har god man eller förvaltare i Sverige?

Godmanskap och förvaltarskap är vanligare än många tror.

• Cirka 120 000–130 000 personer i Sverige har idag god man, förvaltare eller liknande stöd (1)
• Det motsvarar ungefär 0,8–2 % av befolkningen (2)
• Enbart godmanskap står för över 70 000 uppdrag och förvaltarskap för cirka 13 000 (3)

Det handlar ofta om personer som:

• lever med demenssjukdom
• har psykisk sjukdom
• har kognitiva funktionsnedsättningar
• eller av andra skäl behöver stöd i vardagen

Det innebär också att ett stort antal gode män och förvaltare varje dag ansvarar för andra människors trygghet och livssituation.

Vad är en god man?

En god man är ett stöd för personer som behöver hjälp, men som fortfarande kan vara delaktiga i beslut.

Uppdraget kan omfatta att:

• sköta ekonomi och betalningar
• bevaka rättigheter gentemot myndigheter
• hjälpa till i kontakter med vård och omsorg

En god man ska alltid agera i samråd med personen.

Det innebär att:

• beslut normalt kräver samtycke
• personen behåller sin rättshandlingsförmåga
• uppdraget bygger på frivillighet

Enligt Sveriges Domstolar är godmanskap en stödinsats som inte begränsar individens rätt att fatta egna beslut (1).

Vad är en förvaltare?

En förvaltare utses när en person inte anses kunna ta hand om sina angelägenheter alls.

Det kan handla om situationer där personen:

• riskerar sin ekonomi
• inte kan ta tillvara sina rättigheter
• inte kan fatta beslut i sitt eget intresse

Till skillnad från god man innebär förvaltarskap att:

• förvaltaren kan fatta beslut utan samtycke
• personen förlorar viss rättslig handlingsförmåga
• ansvaret är mer långtgående

Enligt Sveriges Domstolar är förvaltarskap en ingripande åtgärd som endast ska användas när godmanskap inte är tillräckligt (2).

De viktigaste skillnaderna

Skillnaden handlar i grunden om graden av självbestämmande.

När behövs god man eller förvaltare?

Behovet uppstår ofta när en person:

• har en demenssjukdom
• har psykisk sjukdom
• har en kognitiv funktionsnedsättning
• har svårt att klara sin vardag själv

Enligt Socialstyrelsen är syftet att skydda individens rättigheter och säkerställa en fungerande livssituation (3).

Ansvar i praktiken – mer än ekonomi

Många förknippar uppdraget med ekonomi, men ansvaret är ofta bredare än så.

Det kan inkludera att:

• säkerställa att personen får rätt vård och omsorg
• följa upp insatser från kommunen
• bevaka att personen inte hamnar i riskfyllda situationer

I praktiken innebär det att gode män och förvaltare ofta behöver ta ställning till frågor som rör trygghet i vardagen.

Risker i vardagen

Personer som har god man eller förvaltare befinner sig ofta i situationer där riskerna är högre än normalt.

Det kan handla om:

• att bo kvar hemma trots nedsatt förmåga
• att vara ensam stora delar av dagen
• att ha svårt att hantera akuta situationer
• att inte kunna larma vid behov

När dessa faktorer kombineras ökar risken för att en incident får allvarliga konsekvenser.

När något händer – en kritisk faktor

En central fråga är vad som händer om personen:

• faller i hemmet
• blir akut sjuk
• inte kan nå telefon
• inte kan förmedla sin situation

I dessa situationer är tiden avgörande.

För gode män och förvaltare innebär det ett ansvar att säkerställa att hjälp kan nås – även när personen själv inte kan agera.

Trygghet som en del av uppdraget

Att vara god man eller förvaltare handlar därför inte bara om juridik eller ekonomi.

Det handlar också om att:

• minska risker i vardagen
• skapa trygghet
• säkerställa att hjälp finns tillgänglig

För många innebär det att komplettera stödinsatser med lösningar som gör att personen snabbt kan få kontakt med omvärlden vid behov.

Trygghetslarm som stöd för gode män och förvaltare