Symtom på förmaksflimmer

2025-07-01

Förmaksflimmer är en av de vanligaste hjärtrytmrubbningarna. Vanliga symtom är hjärtklappning, oregelbunden puls, trötthet och yrsel, men många märker inget alls. Tillståndet ökar risken för stroke, hjärtsvikt och fallolyckor. Riskfaktorer är bland annat högt blodtryck, övervikt, diabetes och hög ålder. Tidig diagnos och behandling är avgörande.

Varför förmaksflimmer är farligt

I Sverige lever över 300 000 personer med förmaksflimmer [1]. Många vet inte om det eftersom symtomen kan vara diffusa. Det farligaste är den ökade risken för blodproppar och stroke, men flimret kan också försvaga hjärtat och leda till hjärtsvikt.

Den oregelbundna rytmen

Normalt styrs hjärtats rytm av elektriska impulser från sinusknutan. Vid förmaksflimmer flimrar förmaken med mycket hög hastighet, vilket ger en snabb och oregelbunden rytm.

Tre former förekommer:

  • Paroxysmalt – attacker som går över spontant.

  • Persisterande – längre episoder som kräver behandling.

  • Permanent – tillståndet är konstant.

Vanliga symtom

Symtomen varierar mycket. De vanligaste är:

  • hjärtklappning

  • oregelbunden puls

  • trötthet och nedsatt ork

  • yrsel eller svimningskänsla

  • andfåddhet

  • bröstsmärta eller tryck [2]

Hos äldre kan symtomen vara diffusa och ibland misstas för normalt åldrande.

Hur förmaksflimmer påverkar kroppen

När hjärtats pumpförmåga försämras kan blodet stockas i förmaken och bilda proppar. Följderna kan bli:

  • Stroke – risken ökar femfaldigt.

  • Hjärtsvikt – hjärtat orkar inte pumpa effektivt.

  • Nedsatt ork och syresättning.

Studier visar även en koppling till demensutveckling [3].

Riskfaktorer

Faktorer som ökar risken för flimmer är [4]:

Diagnos och behandling

Förmaksflimmer upptäcks ofta med pulstagning och EKG. Långtidsregistrering kan användas vid återkommande episoder.

Behandlingen syftar till att:

  • minska risken för stroke med blodförtunnande

  • kontrollera pulsen med läkemedel

  • ibland återställa rytmen med elkonvertering eller medicin

  • förebygga återfall med livsstilsförändringar [5]

När ska man söka vård?

Sök vård om du får plötslig hjärtklappning, oregelbunden puls, yrsel eller andfåddhet. Vid bröstsmärta – ring 112 direkt.

Förmaksflimmer och risken att falla

Oregelbunden hjärtrytm kan orsaka yrsel och blodtrycksfall som ökar risken för fall. Blodförtunnande behandling kan dessutom göra skadorna allvarligare om en olycka inträffar [6].

Det är därför viktigt att både behandla flimret och arbeta förebyggande mot fall, särskilt hos äldre.

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL

Källor

  1. Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
  2. 1177 Vårdguiden – Förmaksflimmer
  3. European Heart Journal – Atrial fibrillation and dementia risk
  4. Svenska Hjärtförbundet – Riskfaktorer för förmaksflimmer
  5. Läkemedelsverket – Behandling av förmaksflimmer
  6. Karolinska Institutet – Blodförtunnande läkemedel och fallrisk