Symtom på hjärninfarkt – så känner du igen varningssignalerna
En hjärninfarkt uppstår när en blodpropp blockerar blodflödet till delar av hjärnan, vilket leder till syrebrist och snabbt skadad vävnad. Det är den vanligaste formen av stroke – cirka 85 % av alla stroke-fall i Sverige är just hjärninfarkter [1].
Att känna igen tidiga tecken är avgörande. Ju snabbare vård sätts in, desto större är chansen till återhämtning och minskade hjärnskador.
Vad är en hjärninfarkt?
En hjärninfarkt orsakas vanligtvis av en blodpropp som täpper till ett blodkärl i hjärnan. Proppen kan bildas i hjärnans egna kärl eller komma från andra delar av kroppen, ofta från hjärtat vid t.ex. förmaksflimmer.
Syrebristen som uppstår leder till att hjärnceller börjar dö inom minuter. Men med snabb behandling – ofta trombolys (proppupplösande läkemedel) eller trombektomi (kirurgisk borttagning av propp) – kan många skador begränsas eller helt undvikas.
Vanliga symtom på hjärninfarkt
Symtomen vid hjärninfarkt kommer ofta plötsligt och utan förvarning. Vanliga tecken inkluderar:
-
Förlamning eller domningar i ansikte, arm eller ben – särskilt på ena sidan av kroppen
-
Talsvårigheter – sluddrigt eller oförståeligt tal, eller svårigheter att förstå språk
-
Plötslig synförlust – särskilt på ena ögat eller delar av synfältet
-
Yrsel och balanssvårigheter, särskilt i kombination med andra symtom
-
Intensiv huvudvärk, ofta utan tydlig orsak (vanligare vid blödning, men kan förekomma)
-
Förvirring eller medvetandepåverkan, särskilt vid större infarkter
Symtom hos äldre och vid demenssjukdom
Hos äldre och personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom kan symtomen vara svårare att upptäcka. Ovanliga beteendeförändringar, plötslig trötthet eller att personen ”blir annorlunda” kan vara första tecknet på en hjärninfarkt.
För vårdpersonal och anhöriga är det viktigt att vara lyhörda och uppmärksamma även vid subtila förändringar.
Vad gör man vid misstanke om hjärninfarkt?
Ring 112 direkt – tiden är avgörande. Vid hjärninfarkt finns ett smalt tidsfönster på oftast 4,5 timmar då behandling med propplösande läkemedel kan ges [2].
Använd AKUT-testet:
-
Ansikte – hänger ena sidan?
-
Kroppsdel – kan personen lyfta båda armar?
-
Uttal – är talet sluddrigt eller svårt att förstå?
-
Tid – ring 112 omedelbart!
Att agera snabbt kan vara skillnaden mellan full återhämtning och livslång funktionsnedsättning.
Trygghetslarm för att kunna larma närsomhelst
Sensorems trygghetslarm kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Användaren kan också larma manuellt genom att trycka på den fysiska larmknappen. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.
LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSKLOCKA KAN ÖKA TRYGGHETEN EFTER EN STROKE
Källor
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke – indikatorer. Stockholm, 2018.
- 1177 Vårdguiden. ”Hjärninfarkt – stroke”. https://www.1177.se
- Riksstroke. Svenska strokeregistret. Årsrapport 2023.
- Hjärnfonden. ”Vad är stroke och hjärninfarkt?” https://www.hjarnfonden.se