Vilka personer har störst nytta av trygghetslarm?

---

Trygghetslarm är särskilt relevant vid fallrisk, ensamhet och nedsatt förmåga att larma. Rätt individval är avgörande för effekt.

---

Utgångspunkt: risk och möjlighet att få hjälp

Trygghetslarm är ett hjälpmedel som syftar till att minska tiden till hjälp vid en incident.

För förskrivare handlar det om att identifiera individer där:

• risken för incident är förhöjd
• möjligheten att själv tillkalla hjälp är begränsad

Det är i denna kombination som nyttan av ett trygghetslarm blir som störst.

Personer med ökad fallrisk

En av de vanligaste indikationerna är fallrisk.

Det gäller särskilt individer som:

• har nedsatt balans eller gångförmåga
• har haft tidigare fall
• använder gånghjälpmedel
• har nedsatt muskelstyrka

Enligt Socialstyrelsen är fall den vanligaste orsaken till skador hos äldre (1).

I dessa fall kan ett trygghetslarm minska tiden till upptäckt och insats.

Ensamboende individer

Personer som bor ensamma har en ökad sårbarhet vid incidenter.

Det gäller särskilt när:

• det saknas daglig tillsyn
• nätverket är begränsat
• responstiden från omgivningen är lång

I dessa situationer kan trygghetslarm vara avgörande för att hjälp ska nås i tid.

Nedsatt förmåga att larma

En central faktor är individens förmåga att själv agera i en akut situation.

Det kan handla om:

• kognitiv svikt
• sjukdomstillstånd
• nedsatt rörlighet
• stress eller förvirring vid incident

Enligt Socialstyrelsen kan kognitiv nedsättning påverka förmågan att agera vid en nödsituation (2).

I dessa fall kan automatiska larmfunktioner vara särskilt relevanta.

Personer med risk för akuta tillstånd

Trygghetslarm kan även vara relevant vid medicinska tillstånd där akuta situationer kan uppstå.

Exempel:

• hjärt- och kärlsjukdom
• neurologiska sjukdomar
• diabetes med risk för akuta episoder

I dessa fall handlar nyttan om att snabbt kunna få kontakt med omgivningen.

Tidigare incidenter

Tidigare händelser är en stark indikator.

Det kan handla om:

• fallolyckor
• tillbud i hemmet
• situationer där individen inte fått hjälp i tid

Historik ger ofta en tydlig signal om framtida risk.

Lång responstid till hjälp

En ofta underskattad faktor är tiden till insats.

Trygghetslarm är särskilt relevant när:

• individen vistas ensam stora delar av dygnet
• anhöriga inte finns i närheten
• tillsyn sker med längre intervall

Det centrala är inte bara risken för incident – utan hur snabbt hjälp kan nås.

När nyttan är begränsad

Det är också viktigt att identifiera situationer där trygghetslarm har begränsad effekt.

Det kan gälla när:

• individen inte kan använda eller bära larmet
• behovet snarare är kontinuerlig tillsyn
• andra insatser är mer relevanta

Att avstå från förskrivning i dessa fall är en del av en korrekt behovsbedömning.

Trygghetslarm som del av en helhetslösning

Trygghetslarm bör inte ses som en enskild åtgärd.

Det fungerar bäst i kombination med:

• hemtjänst
• tillsyn
• andra hjälpmedel
• anhörigstöd

Målet är att skapa en lösning som fungerar i praktiken.

Trygghetslarm som stöd vid förskrivning