Hur dör man av Lewybodydemens? En inblick i sjukdomens slutskede
Lewy body demens är en progressiv neurodegenerativ sjukdom där de drabbade sällan dör av sjukdomen i sig – utan av komplikationerna den orsakar. De vanligaste dödsorsakerna är lunginflammation, infektioner och fallolyckor.
Vad är Lewybodydemens?
Lewybodydemens (LBD) orsakas av ansamlingar av protein, så kallade Lewy-kroppar, i hjärnans nervceller. Detta leder till en gradvis försämring av kognitiva och motoriska funktioner. Sjukdomen har symtom som kan påminna om både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, såsom minnesproblem, hallucinationer, stelhet och skakningar.
Slutskedet av sjukdomen
I slutskedet av Lewybodydemens blir patienten ofta helt beroende av omvårdnad. Detta stadium karakteriseras av:
- Allvarlig försämring av kognitionen: Patienten kan förlora förmågan att kommunicera och uppfatta sin omgivning.
- Motoriska svårigheter: Stelhet, muskelsvaghet och oförmåga att röra sig självständigt.
- Autonom dysfunktion: Problem med blodtryck, hjärtfrekvens och matsmältning som kan leda till allvarliga komplikationer.
- Svårigheter att äta och dricka: Svårigheter att svälja (dysfagi) är vanligt, vilket kan leda till undernäring och uttorkning.
Hur dör man av Lewy body demens?
I de flesta fall dör personer med Lewybodydemens inte direkt av sjukdomen i sig, utan av komplikationer som uppstår som en följd av den. Dessa inkluderar:
- Lunginflammation: På grund av svårigheter att svälja riskerar mat eller vätska att hamna i luftvägarna, vilket kan orsaka aspirationspneumoni – den vanligaste dödsorsaken vid LBD.
- Infektioner: Ett försvagat immunsystem och stillasittande livsstil kan leda till infektioner, exempelvis urinvägsinfektioner som kan spridas till blodet (sepsis).
- Fallolyckor: Motoriska problem och balanssvårigheter ökar risken för fall och allvarliga skador.
Stöd och palliativ vård
Under sjukdomens sista skede är målet att lindra lidande och säkerställa livskvalitet så långt det är möjligt. Palliativ vård fokuserar på smärtlindring och symtomkontroll, att skapa en trygg och lugn miljö samt kommunikation och stöd till anhöriga.
Att förbereda sig
Att förbereda sig på en närståendes sista tid med Lewybodydemens är emotionellt utmanande. Att söka stöd från vårdpersonal, samtalsterapeuter och stödgrupper kan vara en ovärderlig hjälp. Att förstå sjukdomens progression och vad som sker i slutskedet kan bidra till att skapa en tryggare och mer meningsfull avslutning på livet.
Läs mer: Lewykroppsdemens – Alzheimers sjukdom – Parkinsons sjukdom – GPS-klocka vid demens
Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.
LÄS OM HUR SENSOREMS GPS KLOCKA KAN HJÄLPA VID DEMENS
Källor
- [1] Walker, Z. et al. (2015). ”Lewy body dementias.” Lancet, 386(10004), 1683–1697.
- [2] Socialstyrelsen. (2022). Demenssjukdomar – nationella riktlinjer.
- [3] Demensförbundet. Lewykroppsdemens. https://www.demensforbundet.se

