Vad är diabetes typ 2? Orsaker, symptom och behandling

Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och står för cirka 85–90 % av alla fall i Sverige. Sjukdomen innebär att kroppen inte kan använda insulin på ett effektivt sätt – så kallad insulinresistens – och att bukspottkörteln med tiden producerar för lite insulin. Resultatet blir långvarigt förhöjda blodsockernivåer, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, nervskador, synproblem och andra komplikationer.

Insulinresistens och nedsatt insulinproduktion

Vid typ 2-diabetes finns insulin kvar i kroppen, till skillnad från vid typ 1-diabetes. Problemet är att kroppens celler blir okänsliga för insulinet – de kan helt enkelt inte ta upp glukos lika effektivt. Detta kallas insulinresistens.

För att kompensera börjar bukspottkörteln producera mer insulin. Efterhand ”tröttas” de insulinproducerande betacellerna ut och insulinproduktionen sjunker. Kombinationen av insulinresistens och minskad insulinproduktion leder till kroniskt höga blodsockernivåer (1).

Orsaker och riskfaktorer

Utvecklingen av typ 2-diabetes påverkas både av ärftliga faktorer och livsstil. Vanliga riskfaktorer är:

Övervikt, särskilt bukfetma – fettvävnad runt magen ökar insulinresistensen.
Fysisk inaktivitet – minskar musklernas förmåga att ta upp glukos.
Ohälsosam kost – särskilt kost med mycket socker och snabba kolhydrater.
Ålder – risken ökar efter 45 års ålder.
Ärftlighet – sjukdomen är vanligare om nära släktingar har typ 2-diabetes.
Stress och sömnbrist – kan också bidra till insulinresistens (2).

Till skillnad från typ 1-diabetes går det alltså i viss mån att påverka risken genom livsstilsförändringar.

Vem får typ 2-diabetes?

Typ 2-diabetes kallas ibland ”åldersdiabetes” eftersom den är vanligast hos äldre. Men under de senaste årtiondena har sjukdomen blivit allt vanligare även hos yngre vuxna och till och med barn. Det beror på en kombination av stillasittande livsstil, ohälsosamma matvanor och ökande övervikt i befolkningen (3).

Symptom vid typ 2-diabetes

Till skillnad från typ 1 utvecklas typ 2 långsamt. Det gör att många kan ha sjukdomen i flera år utan att veta om det. Typiska symptom är:

Ökad törst och täta urinträngningar
Trötthet och nedsatt ork
Långsam sårläkning
Dimsyn
Återkommande infektioner

Eftersom symptomen ofta är diffusa upptäcks sjukdomen ofta vid en hälsokontroll eller i samband med komplikationer (4).

Behandling av typ 2-diabetes

Målet med behandlingen är att sänka blodsockret, minska risken för följdsjukdomar och förbättra livskvaliteten. Vanliga behandlingsformer är:

Livsstilsförändringar – regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och viktnedgång kan i vissa fall normalisera blodsockret.
Tablettbehandling – exempelvis metformin, som ökar cellernas känslighet för insulin.
Injektionsbehandling – om tabletter inte räcker kan GLP-1-analoger eller insulin behövas.
Kontinuerlig uppföljning – regelbundna blodsockerkontroller, blodtrycksmätningar och blodfettsprov är viktiga för att följa sjukdomens utveckling (5).

Följdsjukdomar vid typ 2-diabetes

Om sjukdomen inte behandlas effektivt kan långvarigt höga blodsockernivåer skada blodkärl och nerver. Det ökar risken för:

Hjärt- och kärlsjukdomar (hjärtinfarkt, stroke)
Njursjukdomar (diabetesnefropati)
Nervskador (neuropati)
Ögonsjukdomar (retinopati, grå starr)
Försämrad sårläkning och risk för fotsår (6)

Därför är tidig diagnos och behandling avgörande.

Typ 2-diabetes och ökad risk för fall

Precis som vid typ 1 ökar typ 2-diabetes risken för fallolyckor, särskilt bland äldre:

Neuropati – nervskador i fötter och ben försämrar känseln och balansen.
Synpåverkan – retinopati och andra ögonsjukdomar gör det svårare att upptäcka hinder.
Hypoglykemi – vissa läkemedel kan sänka blodsockret för mycket och ge yrsel, svaghet och medvetslöshet.
Muskelsvaghet – kan utvecklas som en följd av långvarig sjukdom.

Fall är en allvarlig riskfaktor eftersom de ofta leder till frakturer och lång återhämtningstid. Förebyggande åtgärder som balansövningar, regelbundna ögon- och nervkontroller samt trygghetslarm kan bidra till ökad säkerhet (7).

Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.