Symtom på högt blodtryck – det här ska du vara uppmärksam på
Högt blodtryck är ofta en ”tyst sjukdom” utan tydliga symtom. När tecken förekommer kan det handla om huvudvärk, yrsel eller trötthet. Långvarigt förhöjt tryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och demens. Vanliga riskfaktorer är ålder, övervikt, ärftlighet, rökning, stress och saltintag. Både sjukdomen och behandlingen kan dessutom öka fallrisken, särskilt hos äldre.
Varför högt blodtryck är farligt
Högt blodtryck, eller hypertoni, är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom i världen. I Sverige uppskattas ungefär 25 % av den vuxna befolkningen ha högt blodtryck [1]. Problemet är att många inte vet om det, eftersom sjukdomen ofta utvecklas långsamt och under lång tid kan vara helt symtomfri.
Det gör högt blodtryck till en ”tyst” men farlig sjukdom, som på sikt kan orsaka allvarliga skador på både hjärta, hjärna, njurar och blodkärl.
Den tysta sjukdomen
Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet pumpas runt i kroppen. När trycket är för högt under lång tid slits kärlväggarna och hjärtat får arbeta hårdare än normalt. Trots detta kan man länge känna sig helt frisk.
Många får sin diagnos först vid en rutinkontroll hos vården, ofta i samband med en hälsokontroll, en operation eller en helt annan utredning. Detta är också anledningen till att regelbundna blodtrycksmätningar är så viktiga – särskilt efter 40 års ålder.
Möjliga symtom på högt blodtryck
Även om högt blodtryck ofta är symtomlöst kan vissa personer märka av:
-
Återkommande huvudvärk, särskilt på morgonen.
-
Yrsel eller balansproblem, som ibland uppstår vid plötsliga lägesförändringar.
-
Trötthet och koncentrationssvårigheter, då hjärnan inte alltid får optimalt blodflöde.
-
Synrubbningar, exempelvis dimsyn eller flimmer.
-
Hjärtklappning eller känsla av att hjärtat slår hårt eller oregelbundet.
Dessa symtom är dock ospecifika och kan lika gärna orsakas av andra tillstånd, vilket gör högt blodtryck svårt att känna igen utan mätning [2].
Hur högt blodtryck skadar kroppen
När blodtrycket är högt under lång tid uppstår successivt skador i kroppen. Vanliga följder är:
-
Förkalkning av blodkärl (åderförkalkning) vilket ökar risken för blodproppar.
-
Stroke – en av de allvarligaste konsekvenserna. Högt blodtryck är den största enskilda riskfaktorn för stroke.
-
Hjärtinfarkt och hjärtsvikt, eftersom hjärtat överbelastas och blodkärlen skadas.
-
Nedsatt njurfunktion, då de känsliga njurkärlen tar skada av högt tryck.
-
Demenssjukdomar, eftersom små blodkärl i hjärnan kan påverkas och orsaka syrebrist över tid [3].
Riskfaktorer för högt blodtryck
Flera faktorer kan öka risken att utveckla hypertoni:
-
Ålder – blodtrycket stiger ofta naturligt med åldern.
-
Ärftlighet – familjehistorik med högt blodtryck ökar risken.
-
Övervikt – särskilt bukfetma.
-
Rökning och hög alkoholkonsumtion – påverkar blodkärlens funktion negativt.
-
Stress – långvarig stress kan höja blodtrycket.
-
Fysisk inaktivitet – brist på motion påverkar både blodtryck och hjärthälsa.
-
Högt saltintag – salt binder vätska i kroppen och kan öka trycket i blodkärlen [4].
Att förändra livsstilen genom mer motion, bättre kost, minskad alkoholkonsumtion och rökstopp kan ha stor effekt på blodtrycket.
När ska man söka vård?
-
Om du har symtom som återkommande huvudvärk, yrsel eller hjärtklappning.
-
Om du tillhör en riskgrupp, t.ex. är över 40 år, överviktig eller har ärftlighet.
-
Vid mycket höga blodtrycksvärden (över 180/110 mmHg) ska du kontakta vården omedelbart.
En enkel blodtrycksmätning kan ge svar direkt och öppna för rätt behandling.
Högt blodtryck och risken att falla
Förutom risken för hjärt-kärlsjukdom finns en annan, mindre känd koppling – högt blodtryck och fallolyckor.
-
Yrsel och balanssvårigheter kan göra att personer med högt blodtryck lättare tappar balansen.
-
Blodtryckssänkande mediciner kan ibland leda till blodtrycksfall när man reser sig upp snabbt, så kallad ortostatisk hypotoni. Detta kan utlösa svindel och i värsta fall ett fall [5].
-
Hos äldre, där fallolyckor redan är en vanlig orsak till sjukhusinläggning, innebär detta att korrekt blodtrycksbehandling är extra viktig för att minska både hjärt-kärlrisker och fallrisk.
Att regelbundet kontrollera blodtrycket och ha rätt dosering av mediciner kan därför inte bara minska risken för stroke och hjärtinfarkt, utan även minska risken att ramla – något som i sin tur kan förebygga frakturer och långvarig ohälsa.
Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.
LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL
Källor
- 1177 Vårdguiden – Högt blodtryck
- Hjärt-Lungfonden – Symtom vid hypertoni
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer hjärtsjukvård
- Svenska Hjärtförbundet – Riskfaktorer för högt blodtryck
- Läkemedelsverket – Blodtrycksmedicin och risk för fall
