Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och står för 60–70 % av alla demensfall. En av de vanligaste frågorna är: hur länge kan man leva med Alzheimer? Svaret varierar – i genomsnitt 4–10 år efter diagnos, men vissa lever längre.
Tidig och sen debut påverkar livslängden
Livslängden efter en diagnos av Alzheimer beror till stor del på när sjukdomen debuterar. Personer som drabbas i yngre ålder, så kallad tidig debut (före 65 års ålder), har ofta ett snabbare sjukdomsförlopp än de som får sjukdomen senare i livet. För dessa patienter kan sjukdomen utvecklas snabbare och livslängden kan vara kortare.
Personer med sen debut (efter 65 års ålder) har generellt ett långsammare förlopp, även om detta inte alltid är fallet. I genomsnitt lever en person med Alzheimer mellan 4 och 10 år efter att diagnosen ställts, men vissa kan leva så länge som 20 år eller mer beroende på andra hälsotillstånd och hur tidigt sjukdomen upptäcks.
Sjukdomens olika faser
Alzheimer utvecklas i tre huvudsakliga faser: tidig, mellan och sen fas. I den tidiga fasen är symtomen ofta milda och personen kan fortfarande vara relativt självständig. Det är i den senare fasen, när minnesförlusterna blir svårare och fler kognitiva förmågor försämras, som vårdbehovet ökar markant. Livslängden påverkas av hur fort en person rör sig från en fas till nästa.
Andra faktorer som påverkar livslängden
Det är viktigt att förstå att det inte bara är Alzheimer i sig som påverkar livslängden, utan även andra medicinska tillstånd och komplikationer. Många personer med Alzheimer drabbas av infektioner, undernäring, eller fallolyckor i senare stadier av sjukdomen, vilket kan förkorta livet.
God omvårdnad och en säker omgivning kan dock förbättra livskvaliteten och i vissa fall förlänga livet. Det finns idag ingen bot för Alzheimer, men det finns behandlingar som kan bromsa sjukdomens förlopp och lindra symtomen under en tid.
Läs mer om vad demens är och om relaterade sjukdomar som lewykroppsdemens.
Läs mer: Alzheimers sjukdom – Vad är demens? – Lewykroppsdemens – GPS-klocka vid demens
Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.
