Är det vanligt med hallucinationer vid demens?

---

Hallucinationer vid demens innebär att personen ser, hör eller upplever saker som inte finns. Det kan vara skrämmande både för den drabbade och för anhöriga. Hallucinationer är vanligast vid lewykroppsdemens men förekommer vid flera demensformer. Rätt bemötande gör stor skillnad.

---

Vad är hallucinationer?

Hallucinationer är sinnesintryck utan yttre källa – personen ser, hör, känner, luktar eller smakar något som faktiskt inte finns. Det handlar alltså inte om inbillning eller osannolikhet; upplevelsen är helt verklig för den drabbade.

Vid demens är synhallucinationer vanligast. Personen kan se människor, djur eller föremål som ingen annan kan se. Hörselhallucinationer – röster eller ljud – förekommer också, liksom beröringshallucinationer.

Hallucinationer ska skiljas från illusioner (felaktiga tolkningar av verkliga sinnesintryck) och vanföreställningar (fasta felaktiga övertygelser). Alla tre kan förekomma vid demens men har olika orsaker och kräver delvis olika bemötande.

Hur vanliga är hallucinationer vid demens?

Förekomsten varierar stort beroende på demensform:

Lewykroppsdemens – upp till 80 % av patienterna upplever tidiga och detaljerade synhallucinationer. Det är ett karaktäristiskt drag för sjukdomen och kan hjälpa till vid diagnos [1].

Alzheimers sjukdom – hallucinationer förekommer hos 10–30 % och uppstår vanligtvis i ett senare stadium av sjukdomen [1].

Vaskulär demens – hallucinationer kan förekomma men är inte lika vanliga som vid lewykroppsdemens. De beror ofta på skador i specifika delar av hjärnan som påverkar perception [2].

Parkinsons sjukdom med demens – synhallucinationer är vanliga och kan förvärras av Parkinsonläkemedel [2].

Varför uppstår hallucinationer?

Hallucinationer vid demens uppstår när hjärnans nervceller och de kemiska signalerna dem emellan försämras, vilket leder till förvrängda eller felaktiga sinnesintryck. Faktorer som kan utlösa eller förvärra hallucinationer:

• Infektioner – urinvägsinfektioner är en vanlig utlösande faktor hos äldre
• Dehydrering – vätskebrist påverkar hjärnfunktionen kraftigt
• Läkemedel – vissa preparat, bland annat Parkinsonläkemedel och antikolinerga läkemedel, kan orsaka hallucinationer
• Sensoriska brister – nedsatt syn eller hörsel förstärker tendensen till hallucinationer
• Sömnbrist – störd REM-sömn är nära kopplad till hallucinationer, särskilt vid lewykroppsdemens
• Miljöförändringar – nya miljöer eller rutinstörningar kan utlösa episoder

Hur bemöter du hallucinationer?

Att möta hallucinationer med lugn och förståelse är avgörande. Praktiska råd:

• Utmana inte – försök inte övertala personen om att upplevelsen inte är verklig. Det skapar ångest utan att hjälpa.
• Bekräfta känslan, inte innehållet – “Jag förstår att det känns skrämmande” fungerar bättre än “Det finns inga barn på golvet.”
• Undersök utlösande faktorer – kontrollera om personen har feber, är törstig, har fått ny medicin eller befinner sig i en ovanlig miljö.
• Skapa trygg miljö – förutsägbara rutiner och välbekanta miljöer minskar episoderna.
• Kontakta läkare om hallucinationerna är frekventa, skrämmande eller leder till farligt beteende.

OBS: Antipsykotika avråds vid lewykroppsdemens – många patienter reagerar allvarligt och kan få livshotande biverkningar. Rådgör alltid med läkare [2].

Sensorems trygghetslarm med GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare och kan larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.