Vad är hjärnatrofi?

Hjärnatrofi betyder att hjärnan förtvinar – alltså att hjärnceller försvinner eller krymper och att volymen i hjärnvävnaden minskar. Det är inte en sjukdom i sig, utan snarare ett tecken på att något påverkar hjärnans struktur och funktion negativt. Hjärnatrofi kan ske naturligt med åldern, men när det går snabbare än normalt är det ofta kopplat till neurologiska sjukdomar – inte minst demens.

Hjärnan förlorar volym och nervceller

När hjärnatrofi uppstår förlorar hjärnan både:

• Neuroner (hjärnceller)

• Synapser (kopplingar mellan cellerna)

• Volym i hjärnbarken och hjärnans inre strukturer

Detta påverkar hjärnans förmåga att bearbeta information, minnas, planera, kommunicera och hantera känslor.

Orsakerna varierar men har ofta gemensamma nämnare

Hjärnatrofi kan bero på flera tillstånd, bland annat:

• Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

• Stroke och kroniska kärlsjukdomar

• Multipel skleros (MS)

• Alkoholrelaterade hjärnskador

• Traumatiska hjärnskador

• Hjärninfektioner (t.ex. hiv eller herpesencefalit)

• Åldrande – viss atrofi är en naturlig del av livet

Demenssjukdomar är nära kopplade till hjärnatrofi

Vid demenssjukdomar sker en långsam men tydlig förlust av hjärnvävnad. Hjärnatrofi är därmed ett fysiskt uttryck för den kognitiva försämringen som demens innebär.

Atrofin följer mönster beroende på demensform

• Alzheimers sjukdom: Atrofin börjar i hippocampus – centrum för minne – och sprider sig.

• Frontotemporal demens: Pann- och tinningloberna påverkas, vilket märks på språk, beteende och känsloreglering.

• Vaskulär demens: Små proppar och syrebrist ger fläckvisa skador och lokal atrofi.

• Lewykroppsdemens: Atrofin är ofta mer diffus men påverkar bland annat uppmärksamhet, perception och rörelseförmåga.

Symtomen beror på vilka områden som förtvinar

Beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas varierar symtomen. Vanliga tecken på hjärnatrofi inkluderar:

• Försämrat närminne

• Språksvårigheter

• Omdömesbrist eller personlighetsförändringar

• Orienteringsproblem

• Koncentrationssvårigheter

• Gång- och balansrubbningar

Hjärnatrofi upptäcks genom bilddiagnostik

För att kunna ställa diagnos används hjärnavbildning:

• MR (magnetkamera) visar förändringar med hög detaljgrad

• CT (datortomografi) används ofta i akuta situationer

• PET kan visa ämnesomsättning och sjukdomsprocesser även innan atrofin är fullt utvecklad

Vid demensutredningar är hjärnatrofi en viktig pusselbit men bedöms alltid tillsammans med andra kliniska fynd.

Utvecklingen kan bromsas men inte vändas

Hjärnatrofi går i dagsläget inte att stoppa helt, men mycket kan göras för att bromsa utvecklingen – särskilt om man sätter in insatser tidigt.

Effektiva åtgärder kan vara:

• Läkemedelsbehandling (t.ex. kolinesterashämmare vid Alzheimers)

• Behandling av riskfaktorer (blodtryck, blodsocker, kolesterol)

• Fysisk träning och hjärnstimulans

• Regelbunden social kontakt

• Sund kost och alkoholrestriktion

• Rökstopp

Ju tidigare insatser sätts in, desto bättre kan funktionen bevaras över tid.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.