Symtom på multipel skleros (MS)
MS ger varierande symtom som påverkar syn, känsel, styrka och balans. Besvären skiljer sig mellan individer och kan komma i skov.
Vad orsakar symtomen vid MS?
Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet. När immunförsvaret angriper myelinet – det skyddande lagret runt nervtrådarna – störs signalöverföringen mellan hjärnan och kroppen (1).
Vilka symtom som uppstår beror på var i hjärnan eller ryggmärgen skadan sitter (1).
Tidiga symtom på MS
De första symtomen varierar, men vanliga tidiga tecken är (1,2):
-
Synpåverkan på ett öga (optikusneurit)
-
Domningar eller stickningar i armar eller ben
-
Svaghet i en kroppsdel
-
Balanssvårigheter
-
Uttalad trötthet
Symtomen kan utvecklas under dagar och ibland förbättras helt eller delvis, särskilt vid skovvis MS (1).
Vanliga symtom över tid
Med tiden kan fler symtom tillkomma eller bli mer ihållande.
Motoriska symtom
-
Muskelsvaghet
-
Spasticitet (muskelstelhet)
-
Försämrad gångförmåga
-
Koordinationssvårigheter
Dessa symtom påverkar ofta rörlighet och självständighet (1).
Sensoriska symtom
-
Nedsatt känsel
-
Stickningar eller brännande känsla
-
Smärta
Känselpåverkan är vanligt och kan vara både tillfällig och långvarig (1).
Syn- och balanspåverkan
-
Suddig eller dubbelseende
-
Yrsel
-
Ostabil gång
Balansproblem är vanliga och bidrar till ökad fallrisk (3).
Fatigue
Upp till 80 % av personer med MS upplever fatigue, en djup och ihållande trötthet som inte står i proportion till aktivitet (1). Fatigue kan påverka både fysisk och mental funktion.
MS och symtom som påverkar fallrisk
Flera MS-symtom ökar risken för att falla.
Studier visar att över 50 % av personer med MS faller minst en gång per år (3). Symtom som särskilt bidrar till fallrisk är (3):
-
Balanssvårigheter
-
Muskelsvaghet i benen
-
Spasticitet
-
Nedsatt känsel i fötterna
-
Fatigue
Kombinationen av flera symtom samtidigt gör att fallrisken ofta är betydligt högre än hos jämnåriga utan neurologisk sjukdom (3).
Hur varierar symtomen?
MS kan ha olika förlopp (1):
-
Skovvis MS – perioder med nya eller förvärrade symtom följt av återhämtning
-
Sekundärprogressiv MS – gradvis försämring efter en inledande skovfas
-
Primärprogressiv MS – långsam försämring från början
Symtombilden är individuell och kan förändras över tid.
När bör man söka vård?
Man bör kontakta vård om man upplever:
-
Nytillkommen synnedsättning
-
Ihållande domningar eller svaghet
-
Plötslig balanspåverkan
-
Oförklarlig neurologisk trötthet
Tidig utredning är viktig för att kunna ställa diagnos och påbörja behandling (1).
Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.
LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL
Källor
- Socialstyrelsen. Multipel skleros – sjukdomsbeskrivning.
- Nationella riktlinjer för vård vid MS.
- Gunn HJ et al. Frequency, characteristics, and consequences of falls in multiple sclerosis. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation.
