Vad är symptomen på tyst stroke?


En tyst stroke är en stroke som sker utan tydliga akuta symtom. Den drabbar framför allt äldre och personer med högt blodtryck, diabetes eller förmaksflimmer. Symtomen är subtila – minnesproblem, humörförändringar och balansproblem – och kan misstas för normalt åldrande. Tidig diagnos minskar risken för en framtida allvarlig stroke.


Vad är en tyst stroke?

En tyst stroke – eller tyst infarkt – är en form av stroke där blodflödet till en del av hjärnan tillfälligt blockeras, vilket orsakar skada på hjärnvävnaden. Skillnaden mot en vanlig stroke är att det inte uppstår tydliga eller akuta symtom vid själva tillfället. Personen märker ofta inte att något har hänt.

Tysta stroke upptäcks ofta i efterhand vid hjärnröntgen (t.ex. MRT) som gjorts av annan anledning. På bilderna kan läkare se små områden med hjärnskador som tyder på att en stroke har inträffat – utan att personen varit medveten om det [1].

Vad kan vara symtom på en tyst stroke?

Eftersom tysta stroke inte ger akuta och klassiska symtom som förlamning, talstörningar eller ansiktsförlamning, kan de vara svåra att upptäcka. Men över tid kan det uppstå diffusa förändringar som tyder på att hjärnan har tagit skada.

Vanliga tecken kan vara:

  • Försämrat minne eller svårigheter att koncentrera sig
  • Förändringar i humör eller personlighet – t.ex. ökad irritation eller nedstämdhet
  • Problem med balans eller koordination
  • Ovanlig trötthet eller mental långsamhet
  • Svårigheter att hitta ord eller hänga med i samtal
  • Lättare gångsvårigheter eller försämrad motorik

Dessa symtom utvecklas ofta successivt, vilket gör det lätt att tro att de bara beror på ålder eller stress – men de kan vara signaler på att en eller flera tysta stroke har inträffat [2].

Tyst stroke och kognitiv påverkan

Upprepade tysta stroke kan över tid leda till vaskulär kognitiv svikt – en gradvis försämring av minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Forskning visar att tyst stroke ökar risken för demens, framför allt vaskulär demens [3].

Det är därför viktigt att inte avfärda subtila kognitiva förändringar hos äldre som ”normalt åldrande” utan att undersöka om stroke kan ligga bakom.

Vem riskerar att drabbas?

Tyst stroke drabbar oftast äldre personer, men även yngre kan drabbas – särskilt om man har riskfaktorer som:

  • Högt blodtryck
  • Diabetes
  • Rökning
  • Förmaksflimmer
  • Höga blodfetter
  • Övervikt
  • Stillasittande livsstil

Det är inte ovanligt att personer som haft en tyst stroke senare drabbas av en större stroke med tydliga symtom. Därför är det viktigt att ta även de tysta varningssignalerna på allvar [1].

Hur diagnostiseras tyst stroke?

Diagnosen ställs vanligtvis genom MRT (magnetresonanstomografi) av hjärnan. CT-skanning kan också användas men är mindre känslig för att upptäcka mindre ischemiska skador. Blodtryckskontroll, EKG och blodprov ingår ofta i utredningen för att identifiera bakomliggande riskfaktorer [4].

Förebyggande åtgärder

Att minska riskfaktorerna är det effektivaste sättet att förebygga tyst stroke:

  • Kontrollera blodtrycket – högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn
  • Behandla diabetes – håll blodsockret stabilt
  • Sluta röka
  • Behandla förmaksflimmer – proppförebyggande läkemedel vid behov
  • Regelbunden fysisk aktivitet
  • Hälsosam kost med lite mättat fett och salt

När ska man söka hjälp?

Om du eller en närstående upplever något av de ovan nämnda symtomen – särskilt om de kommer smygande och påverkar vardagen – är det klokt att kontakta vården för en utredning. Tidig upptäckt och behandling av riskfaktorer kan förebygga nya stroke och minska risken för allvarliga komplikationer.

Ring inte 112 för dessa symtom – boka en tid hos din vårdcentral.

Sensorems trygghetslarm – alltid nära till hands

Sensorems trygghetslarm kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Användaren kan också larma manuellt genom att trycka på den fysiska larmknappen. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.

 

LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSKLOCKA KAN ÖKA TRYGGHETEN EFTER EN STROKE

Källor

  • [1] Socialstyrelsen. Stroke – nationella riktlinjer. https://www.socialstyrelsen.se
  • [2] 1177 Vårdguiden. Stroke – symtom och behandling. https://www.1177.se
  • [3] Vermeer SE, et al. Silent brain infarcts and the risk of dementia and cognitive decline. N Engl J Med. 2003.
  • [4] Stroke Association. Silent stroke – causes, symptoms and diagnosis. https://www.stroke.org.uk