Vad är artros?
Artros är en kronisk ledsjukdom som påverkar ledbrosket – det glatta ytskikt som gör att benen i en led kan glida friktionsfritt mot varandra. Vid artros bryts detta brosk gradvis ner, vilket leder till att leden blir stel, smärtsam och mindre rörlig. Det är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och drabbar främst äldre, men även yngre kan drabbas, särskilt efter ledskador.
Artros förekommer oftast i knän, höfter, fingrar och ryggrad, men kan drabba alla leder. Sjukdomen utvecklas långsamt och går inte att bota, men symtomen kan lindras med rätt behandling och livsstilsförändringar.
Vanliga symtom vid artros
De vanligaste symtomen vid artros är:
-
Smärta i leden, särskilt vid belastning
-
Stelhet, ofta på morgonen eller efter vila
-
Nedsatt rörlighet
-
Knäppningar eller ledsvullnad
-
Försvagad muskulatur kring den drabbade leden
Symtomen varierar från person till person, men det typiska är att besvären kommer smygande och blir värre över tid.
Orsaker och riskfaktorer
Flera faktorer ökar risken att utveckla artros:
-
Ålder – risken ökar markant efter 50 års ålder
-
Övervikt – leder till ökad belastning, särskilt på knän och höfter
-
Tidigare ledskador – t.ex. idrottsskador
-
Ärftlighet – genetiska faktorer spelar viss roll
-
Tungt eller upprepat arbete
Ökad risk för fall – en ofta förbisedd konsekvens
Artros påverkar inte bara leden i sig – den kan också leda till en ökad risk att falla, särskilt hos äldre. Flera mekanismer ligger bakom detta:
1. Stelhet och smärta försämrar balansen
När lederna är stela och smärtsamma minskar både rörligheten och förmågan att snabbt parera en obalans. Många förändrar sitt gångmönster för att undvika smärta, vilket i sig kan skapa instabilitet.
2. Muskelsvaghet ökar fallrisken
Vid artros minskar ofta aktiviteten i den drabbade kroppsdelen, vilket leder till att musklerna försvagas. Det påverkar kroppens stabilitet och gör det svårare att stå eller gå stadigt.
3. Rädsla för smärta leder till inaktivitet
Personer med artros rör sig ofta mindre för att undvika obehag. Detta leder till minskad kondition, balans och reaktionsförmåga – en ond cirkel som ytterligare ökar risken för att falla.
Forskning visar att personer med knä- eller höftartros har fler fallolyckor än personer utan artros, särskilt när smärta och svaghet samverkar (1).
Vad kan du göra själv?
Det finns flera sätt att minska både symtomen på artros och risken för fall:
-
Träna regelbundet, särskilt styrka och balans (gärna med fysioterapeut)
-
Gå ner i vikt om du har övervikt
-
Använd hjälpmedel som käpp eller ortos vid behov
-
Anpassa hemmet för att minska snubbelrisker
-
Be om stöd för smärtlindring så att du vågar röra dig mer
Många med artros upplever förbättrad funktion och mindre smärta med rätt träning och stöd.
Trygghetslarm med automatiskt fall-larm kan öka tryggheten för personer med förhöjd risk för att falla
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer som har förhöjd risk för att falla. Trygghetslarmet kan automatiskt larma vid fall och ringer då upp anhöriga med klockans inbyggda högtalartelefon med tvåvägskommunikation. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen.
LÄS OM HUR SENSOREMS TRYGGHETSLARM AUTOMATISKT KAN LARMA VID FALL
Källor
- Leveille, S.G. et al. (2009). ”Chronic musculoskeletal pain and the occurrence of falls in an older population.” JAMA, 302(20), 2214–2221.
- Socialstyrelsen. (2021). Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Artros.
- Reumatikerförbundet. (2023). Vad är artros?
- Arthritis Foundation. (2022). Osteoarthritis and Falls: Understanding the Risk.