Osteoporos symtom – hur vet man att man har benskörhet?

---

Osteoporos kallas ofta “den tysta sjukdomen” – den ger nästan inga symtom tills ett ben plötsligt bryts. Samtidigt finns det tidiga tecken att känna igen, och en enkel undersökning kan bekräfta diagnosen innan den första frakturen hinner inträffa.

---

Varför ger osteoporos inga tidiga symtom?

Till skillnad från de flesta sjukdomar ger osteoporos ingen smärta, svullnad eller trötthet i tidiga stadier. Benvävnaden bryts ned så gradvis att kroppen inte reagerar med smärtsignaler. Det är först när benet har förlorat tillräckligt mycket av sin styrka – och utsätts för en stöt eller ett fall – som skadan blir synlig [1].

Det gör osteoporos till en av de mest underdiagnostiserade sjukdomarna i Sverige. Uppskattningsvis har hälften av alla som har sjukdomen ingen diagnos.

Tidiga tecken som kan tyda på osteoporos

Även om osteoporos inte ger direkta symtom finns det indirekta tecken som bör leda till en bentäthetsmätning:

• Tidigare fraktur vid lättare skada – bröt du ett ben vid ett fall som normalt inte borde ha gett fraktur? Det är det tydligaste tecknet
• Ryggsmärta utan känd orsak – kan bero på en kotkompression som skett utan att du märkt det
• Minskad kroppslängd – har du blivit kortare de senaste åren? Mer än 3–4 cm kan tyda på kotkompressioner
• Framåtböjd hållning – rundad rygg i övre delen är ett klassiskt tecken på att ryggkotor pressats ihop [2]

Dessa tecken kan ha andra orsaker, men vid förekomst av en eller flera bör du tala med din läkare om bentäthetsmätning.

Riskfaktorer – vem bör testa sig?

Vissa grupper har betydligt högre risk och bör testa sig oavsett om de har symtom:

Starka riskfaktorer:

• Kvinna över 65 år
• Man över 70 år
• Tidigare lågenergifraktur (bruten arm, höft eller kotkompression vid lättare skada)
• Långvarig kortisonbehandling (mer än 3 månader)
• Tidig menopaus (före 45 år)

Övriga riskfaktorer:

• Rökning
• Hög alkoholkonsumtion
• Låg kroppsvikt (BMI under 20)
• Ärftlighet – mor eller far med höftfraktur
• Sjukdomar som KOL, ledgångsreumatism eller hyperthyreoidism [1, 3]

Har du en eller flera av de starka riskfaktorerna bör du be om remiss till bentäthetsmätning via din vårdcentral.

Hur ställs diagnosen? – DXA och T-score

Osteoporos diagnostiseras med en bentäthetsmätning som kallas DXA (dual-energy X-ray absorptiometry). Undersökningen är enkel, smärtfri och tar 10–15 minuter. Den mäter mineraltätheten i höft och ländrygg – de ställen där osteoporosfrakturer är vanligast.

Resultatet anges som ett T-score, som jämför din bentäthet med en ung frisk persons:

Osteopeni är inte samma sak som osteoporos men innebär ökad risk – och är ett tillfälle att sätta in förebyggande åtgärder innan benskörhet utvecklas [2].

FRAX – beräknar frakturrisk utan DXA

Utöver DXA används ofta ett beräkningsverktyg som heter FRAX, utvecklat av WHO. Det beräknar risken för höftfraktur och andra allvarliga osteoporosfrakturer under de kommande 10 åren, baserat på ålder, kön, vikt, riskfaktorer och eventuellt DXA-resultat.

FRAX används av läkare för att avgöra om behandling ska inledas – och hjälper till att prioritera vilka patienter som behöver behandling mest [3].

Osteopeni – ska det behandlas?

Osteopeni behöver inte alltid behandlas med läkemedel. Beroende på FRAX-poäng och riskfaktorer kan åtgärder som kost, träning, rökstopp och kalkiumtillskott vara tillräckliga i detta stadium.

Det viktigaste vid osteopeni är att:

• Kontrollera bentätheten regelbundet (vanligtvis vart 2:a år)
• Sätta in livsstilsförändringar omedelbart
• Diskutera med läkaren om och när läkemedelsbehandling bör inledas [1]

Läs mer om osteoporos behandling – vad som finns och hur det fungerar.

Osteoporos symtom i ryggraden – kotkompression

Kotkompression är en av de vanligaste och mest smärtsamma manifestationerna av osteoporos. Den uppstår när en ryggkota kollapsar under skelettets egen vikt – utan något yttre trauma.

Symtom vid kotkompression:

• Plötslig, skarp ryggsmärta som kan vara svår att skilja från ett muskelproblem
• Smärtan förvärras vid rörelse och kan lindras i liggande
• Ibland sker kotkompressionen helt utan smärta och märks bara som höjdminskning

Många kotkompressioner diagnostiseras inte förrän vid en röntgen gjord av annan anledning. Det är en av skälen till att osteoporos ofta kallas den tysta sjukdomen [2].

Osteoporos och fallrisk – varför symtomfrihet är ett problem

Det farligaste med osteoporosens symtomfrihet är att den ger falskt lugn. Personen mår bra, rör sig normalt – och faller sedan. Utan benskörhet hade ett fall på hala golvet lett till ett blåmärke. Med osteoporos leder det till höftfraktur.

Det är den direkta kopplingen till vår tjänst: ett trygghetslarm med automatisk falldetektion larmar direkt när fallet sker – utan att personen behöver trycka på en knapp. Det är avgörande för den som bor ensam och har osteoporos, där varje minut efter ett fall räknas.

Läs mer om dålig balans hos äldre och vad som ökar fallrisken.

Trygghetslarm med automatisk falldetektion för den som har osteoporos

Vid osteoporos är ett fall aldrig ofarligt. Sensorems trygghetslarm larmar automatiskt vid fall och ringer upp anhöriga via klockans inbyggda högtalartelefon – även om personen inte kan trycka på knappen. Larmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering.